I Skanör fanns den mest långlivade nazisten i Sveriges politiska historia. Och nazisternas triumf i valet hösten 1933 blev en mindre chock för nazistmotståndarna.
Den nazistkontrollerade tyska radion meddelade i oktober 1933 i triumfartade ordalag att nu hade de svenska nazisterna för första gången tagit plats i en svensk politisk församling! Det handlade om resultatet i Skanörs första stadsfullmäktigeval i vilket nazisterna fick 12 procent av rösterna. Valresultatet sågs som en indikation på att nazismen tagit sitt första steg till politiskt inflytande i Sverige. Men var det verkligen det?
Redan under sommaren 33 hade nazisterna gjort väsen av sig i Skanör Falsterbo. Unga nazister hade gått omkring nazistuniformer och nazisterna hade en egen lokal, Bruna huset, vid Stortorget. Enligt SSU:s stora kartläggning av de skånska nazisterna sommaren 1933 fanns det 30 nazister i Skanör .1
Skanörs avd 64 ingick i Furugårdsfalangen (SNSP). Det fanns också en nazistisk syförening med 20 kvinnor kopplade till avdelningen[2].
Rekordvalet hösten 33
Inför valet genomfördes en så kallad affischchock. Under natten tapetserade elstolpar med 4-5 var nazistiska affischer vardera. Arbetet skrev att ”då man på morgonen kom ut på gatan trodde man att den nazistiska staten hux flux förverkligats under nattens timmar”. Men förvandlingen blev kortvarig. Eftersom det fanns ett förbud mot affischering på träd och stolpar fick nazisterna skura och riva ned affischerna under förmiddagen.
Men valet gick ändå nazisternas väg. De fick två officiella mandat och 12 procent av rösterna. En tredje nazist, polismannen Fondahn, röstades på lite trassliga vägar också in i fullmäktige med 22 röster via en så kallad spränglista med borgerliga politiker från bondeförbundet och högern under namnet Stadens väl.
En visa för Skanör
Valresultatet väckte stor uppståndelse även i svenska pressen och en del tidningar, som Nya Dagligt Allehanda, uttryckte stor glädje över det.
Arbetaren och Svenska Dagbladets reaktioner var inte lika positiva.
I Arbetaren kommenterades valet i visform (på melodin ”Du skåning”) med titeln ”En oskyldig visa för dagen”
”Du skåning, du skåning uti Skanör och Falsterbo
med någon förvarning du skådar dagens clou
kommunen nummer ett
som haft så föga vett
så att den styret vågat åt nazzarna betro.
Bevars väl, bevars väl, det är ju bara usla tre
Små nassar det passar att detta uppdrag ge
Tre flugor inte gör
Nån sommar så det stör
Men Ljunglund vädrar morgonens luft i bara de’.
Polis Paulus Bergström på sprängda listor åkte dit
Han lärde, att swärde’ man bära bör med nit
Det är så sant som sagt:
Ska man vara ordningsmakt
I Falsterbo- Skanör, bör man vara på sin vakt.
Marxister på lister har gjort mäkta ful attack
Men pass där, er klass här på saken skändligt sprack
I Falsterbo- Skanör
Man inte oss förför
Här är vi gudskelov inte med vår tid ett smack.
Och gässen på Ljungen sitt bifallskackel ger
Var dag herr polisen dem ger en extra drill
De går så strikt i takt
Och kacklar så som sagt
Och likasåsom hans deras vett står lagom still.
Nu visan är ändad allt om Skanör och Falsterbo
Och tämligt utskändad är dessa städers ro
Med ro vi också tar
Nazisterna dom har
I Falsterbo- Skanör må de växa till och gro”
(sign Minör)
Svenska Dagbladets Mr Gay raljerade 20 oktober 1933 också över nazisternas mandat men har en annan infallsvinkel. Signaturen liknar nazismen vid en ”politisk bacill” som gränspolisen i Trelleborg inte hållit reda på. Att den fick fäste längst söderut i Sverige var rimligt eftersom rörelsen kom från ett land söderifrån. Mr Gay tror det är personer som i riksdagsvalet året innan röstat på socialdemokraterna som gett nazisternas deras 48 röster. Detta kommenteras med:
”Vad säger socialdemokraterna i Stockholm om sina suspekta partivänner i Skanör och Falsterbo? Det är väl inte på tiden att hakkorset en gång till åker upp på Folkets Hus?”.
Lokal konflikt förklaring till nazisternas framgång?
Enligt ett reportage i Vecko Journalen[3] hade nazisterna kunnat utnyttja en lokal konflikt för att få inflytande.
De flesta boende på Näset säsongsarbetade med fiske och badortsverksamheten och de pengar de drog in under sommarssäsongen levde de sedan på under knappa förhållanden under vintern. Men när ett hundratal socialdemokrater krävde att få arbetslöshetsunderstöd av kommunen under vintern, annars skulle de ta över makten, så väckte detta en ilska som de anti-socialdemokratiska nazisterna kunde använda sig av för att få röster.
Skanörs styrdes av en ”allmän rådstuga” vilket ungefär motsvarar en fullmäktigeförsamling. Skanör var för övrigt den sista svenska kommun som styrdes på detta sätt (styrelsesättet med rådstuga avskaffades helt 1953). Borgmästaren var ordförande i både rådstugan och rådhusrätten, vilket gav denne mycket makt och möjlighet att utvecklas till en lokal pamp.
I Skanör hette borgmästaren Erik Torslow. Han beskrivs som något av ett original[4] som gjorde lite som han själv ville. En snobb som gärna gick klädd i plommonstop och slängkappa, med handskar och käpp på Skanörs gator. Han förväntade sig att alla hälsade på honom och svarade då artigt med att lyfta sin hatt.
Den minst sagt borgerlige Erik Torslow motsatte sig också arbetslöshetsunderstödet och avvärjde maktövertaget. Det utlystes ett extra val till ett nytt stadsfullmäktige som skulle erätta rådstugan och Erik Torslow sade sig efter valet vara för diktatur.
Vad visade valet?
Hitlers maktövertag i januari 1933 skapade ett stort intresse och stor nyfikenhet i Sverige på nazismen. När de svenska nazisterna drog fram med sina propagandatåg genom landet under våren och sommaren så samlades tusentals åhörare för att lyssna. Det skapade en mindre panik inom Socialdemokraterna som beslutade sig att för att stoppa nazisterna. Förutom de rent handgripliga metoderna med slagsmål och andra mötesstörningar, genomfördes i maj den så kallade Kohandeln med bondeförbundet och ett uniformsförbud infördes i augusti. Socialdemokraterna hoppades att nazisternas frammarsch därmed var bruten, men valresultatet i Skanör Falsterbo i oktober tycktes indikera att så inte var fallet, vilket naturligtvis oroade partiet.
Valet i Skanör bukar i historisk litteratur framhållas som en slags tempmätare för hur populär nazismen var i Sverige under 19333. Men frågan är om det inte var den lokala konflikten som gav utslag och kan man verkligen dra så stora växlar på ett val i en så liten kommun där den lokala nazistavdelningen bara hade 20-30 medlemmar?
Det fanns 786 röstberättigade i Skanör Falsterbo och 413 av dem röstade. Av dessa gick 48 röster till nazistpartiet. Att skrapa ihop 48 röster (6 % av de röstberättigade) på en liten ort var sannolikt inte speciellt svårt, det kunde räcka att vända sig till den närmaste bekantskapskretsen av familj och vänner och be dem att rösta på en.
Speciellt om man som de två invalda var lokala profiler: järnvägstjänstemannen Göran von Essen och lantbrukaren Olof Kristoffersson.
Kristoffersson hade varit socialdemokrat i 20 år men hade tröttnat på partiet. Han sade[5] sig inte vilja bedriva någon nazistisk reformpolitik i fullmäktige, utan det viktiga för honom nazistpolitiker var att ta hand om naturen och vårda byarnas uråldriga kultur.
Göran von Essen hade också ett lokalpatriotiskt tänk. Han var bland annat föreståndare för det lokala museet Falsterbo museum, filmade vardaglivet och lämnade som nazistpolitiker in uppemot sex motioner.
I von Essens motion daterad 6 mars 1934 yrkades på att arbetslösa under vintern, runt jul då det var svårt att få jobb, skulle få jobba med att gräva ut traktens fornlämning ex Skanörshus slott eller kyrkoruinen i kv Ecclesia Danica.
Han lämnade också in en motion där han med 75 stycken bifogade namnunderskrifter protesterade mot att man gallrade så hårt bland ortens träd. Skövlar man så mycket försvinner nog badgästerna, trodde von Essen.
Just trädgallring är en evig diskussion på Näset. Än idag talas det i Vellinge fullmäktige om någon huggit ned för många träd.
Motionerna blev styvmoderligt behandlade av de övriga partierna vilket von Essen kommenterade med:
”Vi har redan erfarit att dessa motioner såväl som allt vad nationalsocialisterna komma med- det må aldrig vara så berättigat – skall kastas tillbaka, men vi skola inte bli hänghuvade. Vi skola alltid vara beredda att återkomma”.
Nya val, nya framgångar
Skanörsnazisterna lämnade SNSP efter Furugårds oktoberkupp 1933 och startade i december en egen avdelning som senare kom att anslutas till NSB. Ledare blev Olof Kristoffersson.
december 1933. Notisen kommenterar att Skanörs-
nazisterna lämnat SNSP (och kom sedan att tillhöra NSB).
Kort efter valframgångarna, den 22 november 1933, deltog Göran von Essen i ett diskussionsmöte i Templarsalen arrangerat av socialdemokraterna. Arbetet skrev att ”publiken var så talrik att den fyllde både möteslokal, förrum och korridor”. Många nazister hade kommit, bland annat målareprofessor Jaeckel. Socialdemokraten Torsten Nilsson inledde innan nazisten Tornberg tog vid och talade i ”hovsam och saklig form” vilket gladde Arbetets referent som tyckte var en ”befrielse” att höra honom i jämförelse med Furugård ”simpla tossigheter” han fått höra ett par dagar tidigare.
I diskussionen, som höll på till efter midnatt, yttrade sig Harald Nilsson från Svedala och K G Andersson från Malmö för socialdemokraterna och stationsskrivare von Essen, löjtnant von Essen, en tysk nazist och en ”från Tyskland hemvänd verkligt Hitlerfrälst tidningsman” (cilka de två sistnämnda var är oklart).
Tillbakagång i valet 1934
18 november 1934 var det återigen stadsfullmäktigeval i Skanör-Falsterbo. Då gick det sämre för nazisterna. NSAP, som ställde upp under namnet ”Bästa Framtidsutsikter”, fick 27 röster vilket räckte till 1 mandat som Göran von Essen fick. På ett nazistmöte 30 december samma år ska en så kallad NSAP- formation ha bildats.
Nazisterna hade tappat ett mandat i Skanör men fick ett nytt mandat i närliggande Vellinge med de 22 röster de fått där.
Framtidsutsikterna må ha varit de bästa men utfallet i valet två år senare var det inte. I riksdagsvalet 1936 blev det bara 12 röster för NSAP. Enligt DSN (nr 63/36) fanns ”Göran von Essen, tjänsteman, Falsterbo” med på NSPS:s riksdagslista för Malmöhus län.
I landstingsvalet 1938 gick det lite bättre. NSAP fick 21 av 469 röster. Det räckte inte till mandat.
I stadsfullmäktigevalet 1938 fick nazisterna 24 röster av 472 vilket gav 1 mandat
Göran von Essen kom därmed in i stadsfullmäktige även 1938. Han försökte avsäga sig mandatet i samband med nazisternas ockupation av Danmark och Norge i april 1940 men fick sitta kvar till 1942. Han försökte dock inte lämna nazismen helt, han julhälsade i nazisternas tidning t o m 1942 och stödde därmed dem ekonomiskt.
von Essens i Falsterbo
Men hur hamnade malmöfamiljen von Essen i Falsterbo som under 1900-talets början inte var någon attraktiv badort utan mest var befolkat av fattigt sjöfolk? Görans far, Reinhold, var järnvägsdirektör och hade varit med och byggt järnvägen till Falsterbo och detta förde honom till orten. Fadern har idag en gata uppkallade efter sig.
Familjegravplatsen på kyrkogården i Falsterbo är imposant även om den i folkmun idag kallas ”nasistagraven”.
Varför nazist?
I Göran von Essens dödsruna i GHT från 1966 omnämns att han varit ledamot i stadsfullmäktige. Men det står inte för vilket parti. Hans tid i Skanörs fullmäktige mellan 1933-1942 gör honom till Sveriges mest långlivade nazistiske politiker.
Enligt ”Vem är vem? 1948″ var Göran von Essen stora hobbies var hembygdsvård, botanik och konst. Han var en energisk man som startade två företag, var med och grundade Falsterbos naturskydds- och fornminnesförening, där han också var ordförande. Han hann undervisa på en teknisk skola, vara redaktör för en tidskrift om fornminnesvård, vara riksantikvarieämbetets ombud samt var ordförande i Djurskyddet i Malmö samt föreståndare för Falsterbo museum innan han dog barnlös blott 58 år gammal.
Idag ligger Göran von Essen begravd i den inhägnade familjegraven på Falsterbo kyrkogård. Men vad som gjorde honom till nazist är oklart. Kanske kan von Essens släkthistoria vara en förklaring.
Kopplingar till Tyskland
Göran hade två bröder, Reinhold och Robert, som båda deltagit på tyska sidan i första världskriget och Robert hade dött på västfronten av en granat som slet sönder vänster knäskål. En tredje broder hade flera gods i Tyskland och arbetade för ett tysk-svenskt företag.
Det var ganska vanligt med kopplingar till Tyskland bland de svenska nazisterna. Att Göran von Essen vill avsäja sig sitt nazistiska mandat efter Hitlers överfall på Norge och Danmark, kan vara en indikation på hur mycket kopplingen till Tyskland betydde för honom.
Flera nazister på Näset
Som vi sett behövde han bara cirka 25 röster varje val för att få ett mandat. Det var sannolikt inte så svårt att skaka fram på en så liten ort som Skanör Falsterbo där lokala profiler hade stort inflytande. Dessutom fanns det fler nazister i Falsterbo, professor Jäckel till exempel. Säkerhetstjänsten beskrev honom som en fanatisk nazist och hans post kollades extra noga av dem.
Säkerhetstjänsten hävdade att också kaptenerna Hiejl och Gardsten var nazister.
Säkerhetspolisens sammanställning över SSS i Skåne 1939 omfattar 367 namn. Bland dem fanns:
R H Jäckel
Olof Kristoffersson
Kristoffer Kristoffersson
chaufför Jöns Andersson, Skanör.
26 (kan vara 20) april 1940 hade nazisterna möte på pensionat Olympia med GV Jönsson. En lokalavdelning konstituerades med 14 medlemmar.
Falsterbonazisten Albert Andersson omkom i en olycka vid ett kanalbygge 19 juli 1941. DSF startade en insamling till hans fattiga familj bestående av fru och två barn.
I slutet av 1942 fanns det minst 72 lokala SSS-avdelningar. 21 av dem fanns i Skåne. Avd 106 Falsterbo var en av dem och hade Axel Kristoffersson som ledare.
Skanör Falsterbo var därmed en av de orter där nazismen fanns kvar som längst.
FOTNOT
1 SSU gjorde under sommaren 1933 en kartläggning av nazisterna i Skåne (mer om den i fliken om Motståndet) och Arbetet publicerade 27 september en sammanställning av den. I artikeln hävdas att de rapporter som rikspressen gjort av nazisternas framfart i Skåne var överdriven. Här fanns knappt bara 1000 medlemmar och sett till medlemsantalet utgjorde nazismen ingen ”omedelbar fara” Att nazisterna fått så höga publiksiffor förklarades med att det var många ”politiskt nymornade personer” som på grund av krisläget och den politiska oron samt av nyfikenhet på nazismen hade gått på mötena.
Medlemsantalet i Skåne enligt SSU:
Knappt 1000 medlemmar, flest i mellersta och sydöstra Skåne, och utöver detta finns det sympatisörer.
Medlemmar i respektive ort
Dalby 200 (en högst osäker siffra eftersom det bara bodde ca. 1700 personer i Dalby, reds anm)
Sjöbo 60
Torna Hällestad 50 (även detta tycks vara en anmärkningsvärt hög siffra med tanke på att det bara bodde knappt 1 000 personer i socknen)
Skurup 60
Röstånga 25
Hästveda 20
Osby 20
Skanör-Falsterbo 30
Vellinge 20
Vittsjö 20
I artikeln konstateras:
Höör är ”själva fästet” men medlemsantalet är okänt.
Malmö, Helsingborg, Hässleholm, Landskrona och Ystad har avdelningar med ej redovisat antal medlemmar.
Ystad och Hässleholm har störst andel nazister sett till folkmängd.
Färs, Frosta och Bara härad är ”värst hemsökta”.
[2] Lööw, Nazismen i Sverige 1924-1979
[3] Veckojournalen 1933, nr 45. Även Arbetet rapporterade 25 oktober 1933 om det politiska bråket i rådstugan. Enligt tidningen så var upprinnelsen att staten inför budgeten 1933 inte gett något anslag ”till arbetslösheten”. De lokala socialdemokraterna lämnade då in en motion om att rådstugan skulle avsätta 3000 kronor till de arbetslösa och detta godkändes av de borgerliga politikerna i rådstugan, men senare skylldes allt på socialdemokraterna (varför detta var ett impopulärt beslut förklaras tyvärr inte, reds anm). Arbetet hävdade dessutom inför valet 1933 att nazisterna hade 20 namn på sin valsedel.
[4] På Ljungen 76, 2021, utgiven av Kulturföreningen Calluna
[5] Vecko Journalen 1933.
Skanör-Falsterbo
möten och julhälsningar
1932
29 oktober möte i Ordenshuset. Torstensson inledde och avslutade när Wenchert var huvudtalare.
1933
SNSP
9 april Brolin talade inför cirka 50 personer. Lokalavdelningen, nr 64, uppges arbeta med ”god framgång”.
22 november hölls ett diskussionsmöte i Templarsalen arrangerat av socialdemokraterna. Arbetet skrev att ”publiken var så talrik att den fyllde både möteslokal, förrum och korridor”. Många nazister hade kommit, bland annat målareprofessor Jaeckel. Socialdemokraten Torsten Nilsson inledde innan nazisten Tornberg tog vid och talade i ”hovsam och saklig form” vilket gladde Arbetets referent som tyckte var en ”befrielse” att höra honom i jämförelse med Furugård ”simpla tossigheter” han fått höra ett par dagar tidigare.
I diskussionen, som höll på till efter midnatt, yttrade sig Harald Nilsson från Svedala och K G Andersson från Malmö för socialdemokraterna och stationsskrivare von Essen, löjtnant von Essen, en tysk nazist och en ”från Tyskland hemvänd verkligt Hitlerfrälst tidningsman”.
NSAP 19 november talade Sterner inför cirka 30 åhörare.
1934
NSAP
8 september möte med Dahlrot som talare inför 30 personer.
30 december talade Wenchert inför 50 personer. Många nya medlemmar och formation bildades.
NSB
Någon gång under perioden 11 – 18 februari besöktes Skanör av Nils Lago-Lengquist, Joelson och Martin Ekström på deras stora turné och inspektionsresa. På alla orter som besöktes under den här perioden uppges ”tillslutningen varit stor” och efteråt har flera medlemsansökningar kommit in. Lindholmare störde några av mötena.
1 maj avdelning 1084 ordnade nazistmöte på Rådhustorget i Skanör där avdelningsledaren Olof Kristofferson inledde innan löjtnant Torstensson talade och beskrev den svenska folksjälen som sjuk eftersom den förlorat kontakten med gud. PK Torgny Bengtsson avslutade mötet.
1935
NSAP 28 februari. Algot Andersson talade.
4 juli. Inledning av Wennberg. Sterner talade. 100 åhörare.
1936
NSAP
22 februari. Landahl talade. 20-tal åhörare.
21 juni. Molund talade. 40-tal åhörare.
16 juli. Möte å Stadsparken. Söderström talade. 40-tal åhörare.
1938
14 augusti. Brolin talade. 100-tal åhörare. Ett annat referat gör gällande: Möte å Stadsparken. M. Brolin talade. 50 åhörare.
Formation Falsterbo skickade en nyårshälsning i DSN inför 1939.
1939
19 maj. Jönsson talade. 60-tal åhörare.
1940
26 (kan vara 20) april möte på pensionat Olympia med GV Jönsson. Lokalavdelning konstituerades med sina 14 medlemmar. Ordförande blev Göran von Essen, sekreterare A Andersson och E Edqvist kassör
1941
Julhälsade:
Axel Kristoffersson
Evald Edqvist
fru Gulli Kristoffersson
pk 10988
Olof Kristoffersson
V
NL
Stark
ES
N Kristoffersson
pk 13227
Anne- Mari Jäckel
H Jäckel
kvinnlig sympatisör
H N-n
Göran von Essen
1942
5 november (kan vara oktober). Medlems- och sympatisörmöte samt kamratmöte hemma hos G.V Jönsson. Jönsson talade. 20 medlemmar närvarande.
Julhälsade 1942:
G. V Jönsson
Cissi Jönsson
Axel Kristoffersson
Gulli Kristoffersson
K. Kristoffersson
W.
K.
Stork
K. V.
R. H. J.
Olof Kristoffersson
Klara Kristoffersson
Hj. Cederlund
A. M. J.
F. L.
Sr.
E. Andersson
E. Edqvist
Göran von Essen
Olof Andersson
B. H.
Persson
Sympatisör
N-n
1943
julhälsade 1943:
C. V. Jönsson
Olof Kristoffersson
Axel Kristoffersson
Kristoffer Kristoffersson
A. Stork
E. V.
Hjalmar Cederlund
Gulli Kristoffersson
1944
julhälsade
Axel Kristoffersson
Olof Kristoffersson
Kristoffer Kristoffersson
V-m
S-r
AS
S-d
GVJ
CJ
Gulli Kristoffersson
S-k
1945
julhälsade
för rätt och sanning 50 kr
RHJ 60 kr
1947
1 juni. Södra kretsen av SSS höll i en utflykt till Falsterbo. Därefter offentligt möte å Salutorget. Ett 80-tal åhörare. Partiledare Lindholm talade över ämnet ”Nu kallas det rätt”.