Hög
Medlemmar i ortsgrupp 9 Helsingborg november 1943 Anton Ahlbin och Lennart Ahlbin i Hög.
Höganäs
De första mötena i Höganäs arrangerades av Helsingsborgsnazister. Det enda mötet 1932 blev stökigt med bråk med kommunister. Under 1933 hölls fyra möten och ett av dem blev stökigt. En Höganäsformation av NSAP uppges ha bildats i februari 1934 och NSAP arrangerade 1935 det mest välbesökta mötet med 500 åhörare.
Nazisterna lyckades inte i valen. 2 röster för NSAP i riksdagsvalet 1936 och 12 av 3461 röster i landstingsvalet 1938. Det gav inga mandat.
1937 fanns en talare; Berglund, från Höganäs. Berglund betalade sina resor själv. Men han talade helst inte i städerna och absolut inte i närheten av Bjuv, Billesholm, Nyvång och Gunnarstorp.
Säkerhetspolisens sammanställning över medlemmar SSS i Skåne 1939 omfattar 367 namn. Bland dem fanns: D Malmqvist, Skepparg 2
Fritz Andersson, Vallg 8
Göransson, Bruksg 43
Erik Nilsson, Långeröd, Höganäs
V Sjöholm, Lerbäcksg
I slutet av 1942 fanns det minst 72 lokala SSS-avdelningar. 21 av dem fanns i Skåne. Avd 176 Höganäs var en av dem men avdelningen hade ingen ledare angiven i DSF:s uppräkning utan bara en boxadress i Helsingborg som användes tills vidare. Sannolikt existerade avdelningen bara på pappret.
möten
1932
28 januari. Stormigt möte med 250 åhörare som lyssnade på Wenchert. 25 kommunister och 15 nazister kom i bråk. Bråket uppstod under diskussionen. Avdelningsledare Wihlborg fick ett slag i ansiktet och slog tillbaka. Men nazisterna ansåg ändå att ”mötet var synnerligen vällyckat”.
1933
SNSP
15 juli talade Brolin på bion inför 125 personer. E och H Andersson samt Jonsson från Helsingborg talade också.
Annons för mötet finns i Höganäs Tidning.
Ett hundratal personer kom till mötet, skrev HD, och enstaka av dem dem skrek ”fy” men blev nedtystade av nazisterna.
Annons i Höganäs Tidning.
24 november talade Wihlborg på hotell Schweiz inför cirka 40 personer. Enok Hansson inledde mötet.
NSAP
25 november talade Sterner i G.T- lokalen inför 70 åhörare. Socialdemokraterna var inbjudna till diskussion men kom inte. En man vid namn Larsson och som sade sig vara opolitisk yttrade sig samt SNU:aren Edlund.
27 augusti talade troligtvis Tornberg inför cirka 300 åhörare.
1934
NSAP 14 februari talade Landahl inför 100 åhörare. Formation bildades.
Annons för mötet finns i Höganäs Tidning.
NSB
18 april Annons för ett NSB- möte på Hotell Schweitz med Brolin som talare, finns i Höganäs Tidning. Mötet ej omnämnt i nazitidningarna.
SNSP
(Annons i Höganäs Tidning för ett SNSP-möte på Sjöholmens restaurang 22 juli 1934 där Furugård och kapten John Åstrand skulle tala. Oklart om detta är ett Höganäsmöte, en restaurant med detta namn fanns i Eslöv).
1935
NSAP 3 maj. Möte å Torget. Sterner talade. 300 åhörare.
23 augusti. Sterner talade. 500 åhörare. Anhängare till Kilbom och SDUK:are på plats skulle också ha möte och ville konkurrera ut nationalsocialisterna.
1936
NSAP
20 juli. Möte å Sundstorget. John Svensson talade. 130 åhörare.
1937
Datum saknas. Troligen 11 april. Dahlrot talade. 300 åhörare.
Julhälsningar 1937 i DSN
John Johansson
Arthur Kullenstrin
Helmer Petersson
1938
5 mars. Möte å Torget. Dalström talade. 200 åhörare.
Skickade nyårshälsning inför 1939 gjorde
Arthur Kullenstein
Formation 176 Höganäs
Helmer Peterson
T. Nilsson
1943 julhälsade:
K. Nilsson
Bengtsson
G. Svensson
Två kolhuggare
Axel S.
Maskinarbetare J.
1944 julhälsade
maskinarbetare J
G Svensson
två kolhuggare
Axel S
gruvarbetare
ÖP
Högestad
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 1 av 157 röster. Det räckte inte till mandat.
Högseröd
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 14 av 684 röster. Det räckte inte till mandat.
Höja
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 3 av 534 röster. Det räckte inte till mandat.
Hökön
1938
NSAP 11 september. Jönsson talade. 30 åhörare.
Höllviken
1934
SNSP 22 juli talade Furugård på eftermiddagen inför ”en stor åhörarskara”. Mötet stördes men de störande blev nedtystade.
Hörby
Redan 1931 hölls nazistmöte i Hörby men det dröjde tills mötena 1933 innan pressen fick upp ögonen för den nazistiska mötesverksamheten i Hörby. Mellersta Skånes chefredaktör Ivar Säfstrand var en tidig kritiker av nazismen och närvarade vid Furugårds möte på Stora Hotellet i mars. Blivande statsministern Tage Erlander debatterade på ett annat möte. En lokal NSAP- avdelning uppgavs vara under bildande i slutet av 1933 men den har inte lämnat något spår efter sig i arkiven.
11 januari 1934 hölls ett mycket omskrivet jordbrukarmöte på Stora Hotellet. Det var några småbönder som anordnat mötet i protest mot bondeförbundets och socialdemokraternas planer på att minska den svenska fläskproduktionen genom importförbud på säd. Stora Hotellet blev fullsatt och längst fram satt nazister Pehard Jepsson från Kyrkheddinge, Allvik från Kingelstad, Roos från Dalby och Wenchert. De försökte utnyttja mötet och missnöjet hos bönderna. De använde diskussionen till att argumentera för nazismen och mötet såg ett tag ut att sluta i kaos. Nazisterna lämnade in en resolution men det slutade med att en annan resolution antogs.
En vecka senare höll NSAP ett eget möte på hotellet, det blev också fullsatt och polisen uppges ha förbjudit fler åhörare att gå in.
Ett och halvt år senare, i december 1935, kom det bara 20 åhörare. Nazisterna hävdade att socialdemokrater och bondeförbundet satt mötet under blockad.
Utomhusmötena 1936, 1938 och 1939 uppges dock ha lockat hundratals åhörare.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 5 av 719 röster i Hörby och 4 av 1091 röster i Hörby köping. Det räckte inte till mandat.
Att SSS marscherade i Hörby på 1 maj 1939 och det väckte uppmärksamhet. Polis fick ingripa.
Erik Sundblad, reklamtecknare i Hörby, försökte under kriget få kontakt med tysken hauptman Kittel som var stationerad i Helsingborg och arbetade med permittenttågen. Sundblad ville bli ”enrollerad i Nordland” (Waffen SS). Han lyckades inte bli SS-soldat.
Hörby- möten
möten
1931
10 februari. Nils Wenchert talade på Stora Hotellet.
1933
SNSP
11 mars talade Furugård på Järnvägshotellet som var fullsatt med de cirka 200 besökarna. Furugård kritiserade den svenska pressen och hamnade efter mötet i diskussion med en redaktör (Säfstrand).
Annons i Mellersta Skåne. Mötet refererades och kommenterades i en ledare i Mellersta Skåne. Cirka 70 personer ska ha lyssnat. Säfstrand uppger sig ha varit den som begärde diskussion med Furugård och den ska ha slutat med att nazistledaren ska ha yttrat att han skulle se till att Mellersta Skåne skulle bli den andra tidning, efter GHT, som skulle blev förbjuden i Tyskland.
Furugård nedgjordes av Säfstrand i ledaren. Hans tal skulle ha fått de åhörare som innan mötet var intresserade av nazismen att bli ”fullt botade från den sjukan”.
”Man ska sticka hål på den stora luftblåsa” som nazismen beskrevs vara, skrev Säfstrand.
13 april Brolin talade inför cirka 125 personer. Lokaltidningarnas anti-nazistiska skriverier kritiserades. 60 exemplar av Vår kamp såldes.
Annons och referat i Mellersta Skåne. 125 åhörare och en av dem var disponent Lundgren från Höör som beskrevs som ”sektledare”. Han var dock civilklädd till skillnad från de övriga nazisterna. Brolin ägnade mycket tid åt att kritisera judarna.
NSAP
25 oktober talade Nils Pettersson inför 70 åhörare. Erlander ska ha opponerat sig i den påföljande diskussionen och en H Ottosson som yttrade sig ansåg att nazismen borde ”kriminaliseras och sedan mötas med vapen i hand”.
Arbetet refererade mötet. Nazisterna Pettersson och Landahl uppges inte ha strött ”lögn och förtal” omkring sig (som annars var vanligt enligt Arbetet). Utan de presenterade räddningen för Sverige:
”Ekonomiskt skulle vi gå mot en lyckosam utveckling om vi bara ökade jordbruksarealen oerhört. Närvarande bönder sågo något bekymrade ut inför dessa utsikter till ökad spannmålsodling i tider, när vi inte vet var spannmålsöverskottet ska placeras. När det påpekades att en sådan ökning måste leda till för lantbruket ruinerade överproduktion, tröstade herr Pettersson oss med att ökningen skulle ske successivt. Böndernas utsvältning ska alltså ske i etapper enligt nassarnas recept. Egendomligt nog tycktes inte mötespubliken särskilt entusiastisk inför denna glimt av framtidsriket”.
Under debatten yttrade sig socialdemokraterna Erlander, Nils Persson, Ivar Ljungmyr, Nils Bäck och Malte Ottosson.
15 november talade Sterner inför cirka 75 åhörare på ett möte arrangerat av Lundavdelningen. Drygt ett dussin stannade kvar efteråt och ville veta mer. Avdelning uppgavs vara under bildande.
1934
SNSP skrev att i mötet 11 januari om spannmålsregleringen på Stora hotellet deltog Pehard Jepsson från Kyrkheddinge, Allvik från Kingelstad, Roos från Dalby och Wenchert.
NSB skrev att nazisterna deltog i ett jordbrukarmöte 11 januari i Hörby där jordbrukets situation skulle diskuteras. De lämnade in en resolution men varken den eller någon annan blev antagen. SDS skrev att agronomen Gottfries resolution blev antagen.
NSAP
18 januari talade Wenchert på Järnvägshotellet. Lokalen var så fullsatt att polisen förbjöd att flera släpptes in. Edvin Olsson från Lund inledde. 90 tidningar såldes.
Annons i Mellersta Skåne.
1 mars möte med Ystadsnazisten Blomberg som talare på Järnvägshotellet.
6 september möte med Dahlrot som talare inför ”300 intresserade bönder från olika orter”.
1935
SNSP 5 december möte på Stora Hotellet som ordnats av Jeppsson i Kyrkheddinge. Blockad av socialdemokraterna och bondeförbundet men mötet blev ”talrikt besökt”. Gottfrid Nilsson och Brolin talade bland annat om det svenska jordbrukets aktuella läge. Efteråt blev ordet fritt och enligt nazisterna tog bondeförbundaren och ladufogde Andersson hos Nils Andersson i Slagtofta till orda. Efter ha sagt vad han ville säga, lämnade han lokalen. Nazisterna ansåg att han smet från mötet.
Mellersta Skåne refererade mötet och diskussionen under vilken Simon Andersson från Slagtofta ifrågasatte att Brolin ”sadlat om fullständigt”. Brolin tyckte inte detta var renhårigt sagt och lämnade mötet tillsammans med flera åhörare.
Att mötet bara lockat ett tjugotal åhörare ansåg Mellersta Skåne var ett bevis på att man inte längre orkade lyssna på nazisternas ”vrövel”
1936
NSAP 23 juli. Möte å Nya Torget. J. Svensson talade. 100 åhörare.
1938
31 augusti. Möte å Torget. G. V Jönsson talade. 200 åhörare.
1939
20 mars. Möte å Stora Hotellet. Jönsson talade.
1 maj. Svensksocialister marscherade till Nya Torget. Jönsson öppnade där mötet. Huvudtalare Mauritz Brolin. 300 åhörare. DSF skrev att motståndare försökte provocera fram bråk. Polisen avlägsnade en av de ”demokratiska motståndarna” från platsen. Avslutning av Jönsson.
Hörja
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 2 av 324 röster. Det räckte inte till mandat.
1935
under sommaren 35 hölls ett SNSP- möte på orten. Inget referat skrivet men det uppges att detta är ett av de tolv sommarmöten som i genomsnitt samlade 80 åhörare
1936
SNSP
22 mars talade Mark inför i kommunalhuset ”mycket mera folk” än de 15 som kommit på gårdagens möte i Röke. Minst 80 procent av åhörarna var bönder och 1 timme efter mötet stod många av åhörarna kvar utanför kommunalhuset och diskuterade.
1938
6 maj. Jönsson talade. Efter mötet samlades medlemmar och sympatisörer på ett café i närheten.
11 september. Möte å kommunalrummet. Brolin talade. 40-tal åhörare. Bondeförbundare var närvarande, då de hade hållt möte å samma plats timmarna före NSAP:s sammankomst. En bondeförbundare opponerade sig men blev enligt DSN ”kvaddad” av Brolin.
1945 julhälsade Arne Persson med 2 kr
Ignaberga- mönsteravdelning med järnhård disciplin
Torsten Åhlander, kyrkoherde i Ignaberga, var Sveriges förste nazistiske kyrkoherde. (OBS Fanns också en Ernst Ålander, kyrkoherde i Gnarp som var med i protyska RST)
Han utmärkte sig redan 1929. Lunds stifts prästerskap var den 20 augusti samlade i Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Med fanns också biskop Edvard Rodhe. Åhlander kallade den svenska kulturen för en jazzkultur. Svenska kyrkan behandlades styvmoderligt av den svenska regeringen. Lösningen var, enligt Åhlander, att avskaffa riksdagen och göra kungen enväldig. Annars blev den ingen reda med landet. Kyrkan skulle för sin del inte försöka söka folket utan skulle omforma dem efter sin mening.
Diskussionen lär ha kommit av sig efter Åhlanders inlägg och biskopen gjorde vad han kunde för att släta över Åhlanders politiska fadäs. Åhlander kallades efter detta för ”enväldesprästen”.
Åhlander blev nazist och arbetade för nazisterna. Han invigde bland annat nya män i SA, nazisternas skyddskår, när de svor den nazistiska eden. (se Joakim Berglunds Quislingcentralen s. 44 ff)
Han ställde även upp för nazisterna i Östra Göinge härad i landstingsvalet 1934.
Men Åhlander utsattes för blockad på grund av sin nazistiska inställning. Han predikade ofta för ”så gott som tomma kyrkor”. Nazisterna uppmanade därför i NST 27/35 alla medlemmar i Ignabergsavdelning att komma till kyrkan på tredje Böndagen för att stödja Åhlander.
1934 fanns det en lokal SNSP- avdelning i Ignaberg.
Avdelning L19 Ignabergs ledning bestod av: avdelningsledare Karl Vidéll, propagandachef Lennart Andersson, AEG Åke Svensson, sekreterare Per Lovén, AF Ture Tufvesson, APO Knut Bergh.
Socialdemokraterna arrangerade ett protestmöte mot nazismen men det rubbade inte avdelningen.
Enligt ett internt brev daterat 7 december från partifunktionären Lars Larsson till Furugård, skulle Ignabergsavdelningen ”jobba på bra”.
I december 1934 var avdelning 19 en av de många avdelningar som skickade en födelsedagshälsning till den fängslade Birger Furugård på hans 48- årsdag.
Den 9 september 1935 omtalas Ignaberga i en rapport från Kristianstadsavdelningen till distriktsombudsman Wennberg i Lund. Avdelningschefen för NSAP i Kristianstad skvallrar om att han hört att SNSP- avdelningen i Ignaberga skulle vara en ”mönsteravdelning med järnhård disciplin” men ”upprorsfanan har höjts”. Ds Hall hade varit i Ignaberga i tre dagar och såvitt NSAP visste hade han inte kommit hem ännu. Det är oklart om Hall fick något uträttat i Ignaberga.
Men nazisterna fick inte verka ostört i Ignaberga.
Under hösten 1935 hade L 19:s annonstavla försvunnit tre gånger på kort tid. Socialdemokraterna fick skulden. Nazisterna hotade med att sätta upp en sju gånger större annonstavla och stöldförsäkra den.
L 19 hyllades i tidningen NST av partistaben för att sin ”speciellt kraftiga ökning av medlemsantalet i förhållande till sin styrka” under 1935. Avdelningen som också organiserade nazister från Norra Sandby, Stoby kyrkby och Sandåkra beskrevs i NST bestå ”huvudsakligast av lantarbetare, småbrukare och bönder”.
SNSP Ignaberg köpte ett eget boningshus att använda som avdelningslokal och vaktmästarbostad (huset omnämns som ”föreningshuset” och ”partihuset” i referaten). I köpet ingick dessutom mark och på den marken låg nöjesstället Bokelund som var ”de rödas nöjestempel”. Det skulle, till nazisternas oförställdas glädje, vräkas efter tillträdet 1 mars 1936.
Men valresultaten var klena: 14 röster för NSAP i riksdagsvalet 1936 enligt scb. Enligt Kristianstadsbladet fick SNSP 3 röster.
När SNSP gick i graven efter det misslyckade riksdagsvalet kom NSAP kom att ta över den nazistiska propagandaverksamheten. Och det ordnades ovanligt många möten för en så liten ort 5 möten 1936, 3 under 1937 och 4 under 1938.
Det gick bättre i kommunalvalet 1938: 27 röster och NSAP fick 1 mandat som innehades av Karl Widell.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 27 av 419 röster.
Det blev 2 möten under 1939 och, kanske, ett under året efter. Men sedan dog verksamheten ut.
Säkerhetspolisens sammanställning över medlemmar SSS i Skåne 1939 omfattar 367 namn. Bland dem fanns: Karl Sjöstrand, Ingaberg.
Möten
1933
SNSP
12 juli talade Brolin på ett privat utlyst möte inför cirka 70 personer. Inledning hölls av partikamraten kyrkoherde Alander. ”Stort intresse och nya idékämpar” rekryterades.
1934
SNSP
29 juli talade Fritz Hedh och Nils Allvik. ”Intresset bland publiken var stort”.
Kristianstads Läns- Demokraten skrev att ett femtiotal arbetare stod utanför och vägrade betala 50 öre i entré för att få debattera. När nazisterna slutade ta upp entré gick de in på mötet. Folkskollärare Edv. Widén debatterade för socialdemokraterna och uppges ha stoppat någon framgång för nazisterna.
Ett par dagar efteråt hade socialdemokraterna ett protestmöte mot nazismen. Kristianstads Läns- Demokratens redaktör N Elowsson talade och kritiserade nazismen. Diskussion utlystes men enligt KLD:s referat uttalade sig ingen av det halva tjogtal nazistsympatisörer som kommit till mötet. Sammanlagt ska 200 ha lyssnat.
13 september talade Fritz Hedh inför cirka 100 åhörare.
1936
SNSP
29 februari talade S N:son Mark om ”Bolsjevismens verkliga ansikte”. Avdelning L 19 (Ignaberg och Norra Sandby, Stoby kyrkby, Sandåkra) stod för detta möte.
Annons i Norra Skåne inför mötet.
NSAP
20 juli. Inledning av Bergh. Siven talade. 15-tal åhörare. Efteråt diskussion med anhängare till Furugård.
25 juli. Det mötet som skulle hållas fick inställas på grund av ”otjänlig väderlek” men ett sympatisörmöte hölls istället hemma hos en partimedlem.
6 september. Möte vid kyrkan. Wenchert talade. 30 åhörare.
26 oktober. Lindholm talade. 25 åhörare
20 december. Möte å föreningshuset. Molund talade
Julhälsning från NSAP: Ove Ohlsson
1937
17 januari. Möte å föreningshuset för att fira NSAP:s fyraårsjubileum. Wallgren hälsade välkomna. Gunnar Agnér, Björklund och Wenchert talade. Telegram skickades till partiledare Lindholm.
21 februari. Brisman talade. Inledning och avslutning av Clementsson.
26 oktober. Jönsson talade. 50-tal åhörare. Efteråt kamratafton.
1938
4 februari. G. V Jönsson talade. 35 åhörare.
13 februari. Dalström talade. 50 åhörare.
13 mars. G. V Jönsson talade 35 åhörare.
17 september. Möte vid kyrkan. Jönsson talade. 25 åhörare
1939
3 mars. Jönsson talade om ”Judeimporten”. Diskussion utlyst, ingen opponent. Enligt Den Svenske var talarens argumentation i fråga om judarna så stark att ingen vågade ställa upp.
17 augusti. Jönsson talade. 25 åhörare. Försök av motståndare att sjunga Internationalen.
1940
13 april ett kommande möte i Partihuset på detta datum var utannonserat i DSF 14/40, men det är oklart om mötet ägde rum.
1941
Julhälsade
Ove Olsson
Albert Karlsson
1942
Julhälsade:
Tore Tufvesson
1 Joakim Berglund, Quislingcentralen
Ingelstorp
1933
NSAP 10 december ordnade SLU diskussionsmöte och nazisten Althin från Glemmingebro förde nazisternas talan. Hälften av publiken var socialdemokrater men ingen förde partiets talan.
1934
NSAP 9 april möte utlyst med Burman som talare. Ett hundratal marxister försökte hindra åhörarna att komma in i lokalen. När detta misslyckades gjorde de två ”stormningsförsök” som nazisterna fick avvärja. Dessutom gjordes åverkan på lokalens elledningar och dörrhandtag. Kläder uppges ha bränts upp. Efter mötet förföljdes nazisterna och fick motta sparkar och slag. En nazist slogs medvetslös med en stålbatong. Någon polis fanns inte närvarande.
1935
SNSP 25 januari arrangerade Tomelillaavdelningen möte med Wall och Gustaf Larsson som talare. ”Talrik” publik.
Den 29 januari 1935 meddelade ”Lasse” i Lund i ett internt brev till Furugård att han talat på ett möte Ingelstorp inför 60-70 åhörare. Bland dem fanns SLU-avdelningens styrelse och de ska ha ”applåderat när jag gjorde ned deras ordförande. Då de gingo hälsade de med ett ”Hell”. Det var en fin syn.” Men han vågade inte skriva det i mötesreferatet eftersom han var rädd att ”Pottholm” (dvs Lindholm) skulle bege sig dit och ”förstöra”.
Ingelsträde
Valkandidat för Nationalsocialistisk samling i landstingsvalet 1934: (Norra Luggude)
Georg Richter, lantbrukare, Svanelund, Ingelstäde
1943 julhälsade:
J. J-n
Svensson
Anton
Buskerödare
Sven P.
H. J.
1944 julhälsade
J J-n
Anton
Buskerödare
Sven P
SA-man
lantbrukare
hemvärnsman
1945 julhälsade ”N P J-n”
Ivetofta
Valresultat: 0 röster för NSAP i riksdagsvalet 1936 enligt SCB (enligt Kristianstads Bladet fick SNSP 11 röster och NSAP 10 röster).
5 röster i kommunalvalet 1938 (osäker uppgift- från DSN). I landstingsvalet samma år fick NSAP 12 av 1576 röster.
Jonstorp
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 2 av 658 röster.
1937
6 juli. Fänge talade. 30 (eller 80, trycket otydligt) åhörare.
Kattarp
Kattarp– ”möed mad o go mad”
Trots att det inte kom så många åhörare till de fem Kattarpsmötena 1933 var innehöll två av referaten översvallande omdömen: ”enastående” stämning i februari och Kattarp utropades i augusti till ”ett av de starkaste av våra skånska fästen”.
Kattarpsavdelning nr 94 SNSP var mycket aktiv under 1934. Det hölls inga möten men man hade ändå ett 80- tal medlemmar, nästan 100 fasta prenumeranter och 1510 kronor i aktieteckning på nazisttidningen Svenska Rikstidningen.
Och detta av en befolkning på knappt 2000 personer och drygt 550 hushåll!
”Där ligger allt större delen av fosterlandet i lä” utbrast redaktören för Svenska Rikstidningen och ”när vi tycka oss ha anledning finna livet allt för besvärligt tänka vi nämligen konsekvent på Kattarp, och si; kamplusten återvänder!”
Kattarparna skickade ett kolli potatis till redaktionen och några dagar senare kom ett brev från avdelningsledaren F Christensson. Han hade hört att kosten på tidningen var klen och ensidig så han skickade med fågel och vin.
”För resten önskar vi er alla ”möed mad o go mad, o mad i rättan tid, o så madaro”.
Två av de drivande krafterna i Kattarp var Mauritz Johansson och Gunnar Stenson som stöttade partiet både ekonomiskt och som nazistiska föredömen. De fick hösten 1934 var sitt porträtt på Furugård som tack och Johansson erbjöd sig att stötta även Furugård med pengar.
Furugård och hans fru Beata besökte Kattarp någon gång sommaren 1934 och 3 september skrev Dorotea och Fredrik Winstedt ett tackbrev. Eftersom de kände till Furugårds ekonomiska problem skickade de med ”en liten sedel”.
Två veckor innan valet skrev landstingsvalkandidaten Winstedt att om den nazistiska rörelsen trängt in lika mycket i övriga delar av valdistriktet som den gjort i Karratps kommun, så hade de nazistiska kandidaterna kunnat känna sig säkra på sina mandat. Men landstingsvalet gick inte så bra. Det blev inga mandat.
Kommunalvalet gick bättre. 2 nazistiska mandat som både SNSP och NSAP gjorde anspråk på. Men de tillföll SNSP.
SNSP
Kommunfullmäktige i Kattarp
Gunnar Stensson, lantbrukare, Signestorp/Kattarp
Fredrik Vinstedt, fanjunkare, Kattarp
Erik Roslund, skomakare, Kattarp
Hilding Sjölin, lantbrukare, Ebbarp
Peter Nilsson, byggmästare, Ebbarp
Gunnar Ebbersten, lantbrukare, Ebbarp
Valkandidater för Nationalsocialistisk samling (SNSP/NSB) i landstingsvalet (Norra Luggude) 1934:
Gunnar Stensson, lantbrukare, Signestorp, Kattarp
Erik Roslund, skomakare, Kattarp
Peter Nilsson, byggmästare, Ebbarp, Kattarp
Julen 1934 skickade Mauritz Johansson återigen pengar, 25 kronor, till familjen Furugård som hade det knapert när Birger satt på Långholmen. Windstedt meddelade det i sin julhälsning till Furugård och uttryckte sin förhoppning att Frälsaren skulle ge nazisterna ”anda och kraft” att vinna sin seger.
Fredrik Winstedt var en av de mest aktiva nazisterna i Kattarp. Han var också Malmöhus läns distriktets ekonomichef 1935.
Tre nazister valdes in i kyrkofullmäktige i Kattarp i september 1935. De tre mandaten besattes av Arvid Jönsson, Gunnars Stenson och Fredrik Winstedt.
Av de sammanlagt 18 mandaten tog socialdemokraterna 11 och borgerlig samling 4 stycken. (NST 39/35)
Kattarpsnazisterna utmärkte sig politiskt genom att de ondgjorde sig över att kommunen gav en fattig man med fyra barn ekonomiskt stöd till att starta en kaninuppfödning. De trodde att kommunen skulle översvämmas av fattiga, eller ”dylika element” som de uttryckte det 1936, som ville ha likande hjälp. S 45
I klipp ur en okänd tidning (märkt nr 236 lördag 10 oktober 1936) av finns en vers på rim skriven av signaturen ”A G N E” med rubriken: ”Vad folk talar om: Tragedien i Kattarp”. Den kommenterar den stämning som Furugård gjort mot nämndeman Karlton i Magnilund som kritiserat honom i samband med ett valmöte. Mötet finns inte omnämnt i NST, troligtvis på grund av att Furugård la ned partiet och tidningen kort efter valet.
”I Kattarp var det frid och fröjd en stilla julikväll,
när Furugård predikade på samhällets hotell.
Han dundrade mot skojarna, en fara mot vårt lann-
och knappt är det väl någon, som känner dom som han?
Han talade med teckenspråk, med heshet och med glöd
Om detta svenska tjuvsamhälles ruttenhet och nöd.
Publiken var så gripen, att den nästan satt och skalv,
Då doktorn demonstrerade en död rötmånadskalv!
Men sen kom magnilundaren och Karlton heter han
Och det är visst och sant, att han med karl-ton tala kan!
Och Karlton’ sa, att Furugård nog var en djävla karl
Men att vad här han stått och sagt blott rena smörjan var!
Men snällaste hr Karlton, säg- hur kan man göra så?
Mot Furugård, som är så rar, får man ej så gå på!
Ty Dejedoktorn är så mild och from liksom ett lamm
Och hänsynsfull och fint och nätt han bär sin tanke fram
Men tjuvsamhället mente han blott Långholmen förstås,
Där han själv haft förmånen att vistas och umgås.
”Rötmånadskalven” var väl inte heller så ment så lett,
det är ju möjligt han nå’n gång – sig själv i spegeln sett!
Så, det är inte vackert alls av Karlton att så där
Fördystra Furugårdens själ, som vek och känslig är…
Helt säkert blev det många tår från doktorns öga fälld
Därför att Karlton så brutalt förstörde ”mötets helgd”.
Nu är ju nämndemannen stämd- och inte mer än rätt
Då han mot en sjangtil person far ut på sådant sätt.
Ja, rent ut sagt, det tänkas kan, att Furugård ej mer,
När han fått sån´t bemötande, till Kattarp sig beger.
Och då, vad saknad och vad sorg skall det väl inte bli-
Då kan man verkligen tala om en Kattarpstragedi!
Och på hotellets gård man bör få upp en minnes vård
Åt möteshelgdens ädle vän, den fromme Furugård!”
Det blev ett möte 1937 och ett möte 1938. Men stödet för nazismen sviktade. I landstingsvalet 1938 fick NSAP bara 6 av 958 röster. Det räckte inte till mandat.
möten
1933
SNSP
17 februari talade Brolin inför 125 åhörare. ”Stämningen bland bondebefolkningen enastående!”.
Arbetets referent ”Masen” var inte lika entusiastisk:
”Anslutningen till nassemötet var emellertid så obetydligt, att några särskilda åtgärder för att bemöta herr Brolin inte behövts vidtagas. De (socialdemokratiska motdemonstranter) som kommit till mötet men ansåg sig sakna anledning medverka till bekostandet av nasseagitationen (inträdet kostade 50 öre) och samlades i trädgården hos en partivän där man mera samtalsvis resonerade om nazisternas framfart”.
10 augusti talade Brolin inför ett trettiotal personer, de flesta av dem var Kattarpsavdelningens medlemmar.
15 augusti talade Brolin inför cirka 60 personer. ”Många nya medlemmar. Kattarp är nu ett av de starkaste av våra skånska fästen, där befolkningen allmänt gripits av de nationalsocialistiska idéerna”, hävdade nazisterna.
17 november talade Fritz Hedh på Kattarps hotell inför okänt antal personer.
NSAP
7 maj möte på Kattarps hotell med Nils Wenchert som talare. Cirka 50 personer lyssnade.
1936
16 juli Annons i HD för ett möte. Det är dock inte omnämnt i nazipress.
1937
16 mars. Möte å Gästgivaregården. Jönsson talade. 30-tal åhörare.
1938
28 april. Möte å hotellet. Jönsson talade. 80 åhörare. Inledning av Floberg.
Annons i Åsbo Häraders Tidning.
Kingelstad
Sture B Nilsson bidrog på ett litet ovanligt sätt till den nazistiska kampen. Den 27 augusti 1932 skickade han gurkor med ilgods till ledare Furugård. Ett av hans frus recept bifogades gurkorna.
Nilsson tackade Furugård för hans tal i Tågarp och Helsingborg. De hade underlättat de lokala nazisternas arbete och han hade fått reda på mycket som han inte visset om tidigare. Han hade tänkt att söka upp Furugård efter Tågarpsmötet men när han skulle starta sin Ford hade en fjäder som skötte spjellet (sic) gått av, så han fick annat att tänka på.
Det blev fler brev till Furugård. Innan valet 1934 skrev han att om han varit ogift och utan familj skulle han säkert varit en av Furugårds ivrigaste män. Men då han inte kunde delta i så mycket i valarbetet skickade han istället pengar, 25 kronor, till Furugård.
Han höll ut länge. Enligt en matrikel var han medlem i ortsgrupp 9 Helsingborg november 1943 och han julhälsade 1944.
Han var inte ensam nazist i Kingelstad. En av valkandidaterna för Nationalsocialistisk samling i landstingsvalet (Södra Luggude) 1934 var Kingelstadsbon och godsägaren Nils Allvik.
Nils Allvik, vars adress var Rosenberg, skrev flera brev till Furugård. I januari 1934 försökte han få Furugård intresserad av alla turerna kring två konkurrerande slakterier. Allvik trodde att det skett ett bedrägeri mot bönderna men kunde inte bevisa det. Allvik ville att Furugård skulle komma till Skåne och hoppades att få ”nöjet att arrangera några stormöten”.
I juli avsade han sig post som distriktsledare för Skåne. Han hade antagit posten på villkoret att han fick lämna den när alla lokalavdelningar återförts till SNSP. Det hade ju skett och dessutom tog hans lantbruk mycket tid. Han föreslog Gottfrid Nilsson i Kågeröd som sin ersättare (och han var distriktsledare 1935).
I november tackade Allvik för det foto han fått av Furugård och hälsade att allt var bra i Skåne.
När Furugård satt i fängelse julen 1934 skickade Allvik, likt många andra nazister, uppmuntrande brev till honom. Allvik hoppades att Furugårds straff skulle bli en ”signal till att avblåsa allt kiv och förtal” mellan nazisterna och ”mana oss till ädelt offermod och sann gudomlig brand”. ”Må 1935 gå i hakkorsets tecken!”
När Furugård släpptes ett par veckor senare skrev Allvik igen:
”Frihetens timme är snart slagen! Må en allsmäktig och nådig Gud förläna dig kraften att alltfort kämpa för vårt land och folk på ett sätt som hörs, för ett riksgagnande och för hela vårt folk lyckligt sätt”. Allvik efterlyste också en dikt om hemmet som han hört Furugård deklamera på ett möte.
Ett enda nazistmöte hölls i Kingelstad. 1936 hade NSAP möte 1 september. Möte å smedjan. Fänge talade. 30-tal åhörare.
Kivik
1939
21 juni. Jönsson talade. 100 åhörare. Diskussion efteråt som enligt DSF övergick till att bli en ”träta” mellan två socialdemokrater om inställningen till NF.
8 juli. Bertil Siven talade. 150 åhörare.
Klagshamn
1939
20 juli. Brolin talade. 120 åhörare.
Klagstorp
Bildandet av NSAP- formation 256 Klagstorp godkändes av partisekreteraren i april 1938. Den hade bara tre medlemmar. Oscar Nordh hette ledaren och han hade tidigare varit medlem i NSB och fått medalj av dem.
Säkerhetspolisens kartläggning av SSS i Skåne 1939 gav namn på 367 medlemmar på olika orter i Skåne. Bland dem fanns veterinär N Garmer, Klagstorp.
1934
NSB 19 april talade Dahlqvist om marxismen och storfinansen som judarnas medel att uppnå världsherravälde.
NSB hade två egna utmärkelser, Trohetskorset och Frihetskorset, som delades ut till nazistiska förkämpar som kallades Engelbrektsmän. Trohetskorset skulle bara delas ut vid detta tillfälle 1935, medan Frihetskorset skulle delas ut även vid framtida ceremonier.
Korsen delades ut av kyrkoherde Hellström vid två- årsjubileet i Göteborg 7 december 1935.
Ett av de 25 stycken Trohetskorsen fick Oscar Nordh, DL, Klagstorp
1938
NSAP 6 mars. Dalström talade. 50 åhörare.
Formation 256 skickade en nyårshälsning i DSN inför 1939.
1939 och 1940
skickade Oscar Nordh med familj julhälsning.
Klasaröd
17 december 1935 skrev Anders Olsson, Heinge 7 på Klasaröd, ett brev till NSAP:s ledning. Han tyckte det var bra att de koncentrerade sin propaganda till landsbygden. ”jordbruksbefolkningen torde nog för tillfället vara den lempligaste (sic), men nationalsocialismen är för litet känd på landsbygden”. Han hade dessutom ett påpekande som han ville framföra till talarna: ”de må vederlägga alt (sic) tal om diktatur. Det är diktaturen folk är rädda för. Jag har påpekat, det är ingen diktatur, men fått till svar: Ja, så säger du men de där unge pojkarna i Lund och Göteborg är nog av en helt annan mening. Därför vill jag meddela talarna att vederlägga desamma. Jag har gjort vad jag kunnat men resultatet har blivit klent, men jag hoppas 1936 blir bättre”.
Klippan
Skånska Socialdemokraten och andra vänstertidningar som Arbetet kritiserade ofta polisens insats. Till exempel vid mötet i Klippan 10 augusti 1933. Nazisterna hade utlöst ett möte på hotell Nilsson men ägaren vägrade, han till och med satte in en annons och förklarade detta. Tf landsfiskal Sjöström hade gett tillstånd till mötet på hotellet och engagerade sig för att flytta mötet. Han ringde tre gånger till municipalnämndens ordförande Otto Bengtsson och denne gav sitt medgivande till ett möte på torget. Det som ytterligare retade Skånska Socialdemokraten var att tf landsfiskalen inte gav tillstånd till ett socialdemokratiskt anti-nazistiskt möte på torget efter nazisternas möte. De hänvisades till Folkets Hus.
10 år senare var polisens inställning en annan. När Helsingborgavdelningen 1943 sökte tillstånd för ett utomhusmöte i Klippan kom landsfiskalen i Gråmanstorps distrikt, Ivar Thunell i Klippan, redan från början med flera invändningar. Enligt DSF ska Thunell ha sagt att det var meningslöst för nazisterna att hålla möten och det skulle bara provocera fram bråk, dessutom passade nazistpropaganda inte i Sverige. Han hänvisade också till kommunalkamren för att nazisterna skulle vara säkra på att få hyra en plats för mötet. Denne var först positivt inställd till mötet men vid andra påringningen fick nazisterna beskedet att till den tilltänkta platsen var uthyrd 14 dagar framåt för en fest som skulle börja dagen efter nazisterna planerade möte. Undanflykter, tyckte nazisterna och överklagade till länsstyrelsen i Kristianstad län som 27 juli kritiserade landsfiskalen för att han inte handlat enligt gällande lag. (DSF 34/43).
1939 hade säkerhetspolisen namn på 367 medlemmar i SSS Skåne, de fanns på olika orter i Skåne. Bland dem fanns Erik Meisner, Klippan och Loius Larsson, Skoghuset, Klippan.
möten
1933
SNSP
10 augusti talade Qvist på torget inför cirka 250 personer. Egentligen skulle mötet hållts inomhus på ett hotell men, enligt nazisterna ledde, påtryckningar från socialdemokraterna till att nazisterna inte fick hyra lokalen. Socialdemokrater störde mötet och nazisterna delade ut flygblad med kritik mot Klippans socialdemokratiska ”våldsregim”.
Annons för mötet finns i Höganäs Tidning.
Arbetet refererade om ”Göteborgsnasse berättar sagor för Klippanbor”. Enligt tidningen hade nazisterna annonserat ut mötet på Hotell Nilsson utan att få tillstånd från ägaren, som i sin tur satt in en egen annons där han uppgav att han inte gett tillstånd till mötet. Enligt Arbetet hade minicipalnämnden i Klippan, som var socialdemokratiskt styrd, gett tillstånd till ett nazistmöte på torget.
Mötet på torget ska ha ”samlat ett par hundra personer så gott som uteslutande goda och trogna socialdemokrater. Ett par nassar från Gråmanstorp och ett par från Ljungbyhed voro också med”. Huvundtalaren på den här turnén var Brolin men han vilade ut i Kattarp och var för dagen ersatt av den unge ”Göteborgsnassen” Qvist. Qvist hade talat, och kritiserats av Arbetet, vid några av de tidigare mötena och ”hans bristande fattningsgåvor och hans makalösa oförmåga att läsa innantill förnekade sig inte heller nu”.
Socialdemokraterna nekades av landsfiskalen att ha möte på Fisktorget eller samma plats som nazisterna, efter nazisternas möte. Bagaren Herman Olsson, journalisten Knut Jönsson och pappersarbetaren Johan Ljung anmälde därför landsfiskal Knut Sjöström till JO. Anmälan finns refererad i Arbetet 22 augusti 1933. Anmälarna hävdar att Sjöström varit ”synnerligen verksam” för att hjälpa nazisterna att lösa lokalfrågan eftersom han ”hemställt till municipalnämndens ordförande att lokal måtte upplåtas”.
1936
NSAP 5 augusti. John Svensson talade. 75 åhörare.
Klögerap?
Säkerhetspolisens sammanställning över medlemmar SSS i Skåne 1939 omfattar 367 namn. Bland dem fanns:
folkskollärare O Nilsson, Hyby, Klögerap.
Knislinge
Enligt Kristianstadsbladet fick SNSP 3 röster och NSAP 18 röster i riksdagsvalet 1936.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 19 av 787 röster. Det räckte inte till mandat.
Medlemmar i NSAP november 1937 från Knislinge Folke Johnsson (adress: Åhällan) och Alfred Ek. De tillhörde ingen ortsformation utan organiserades som enskilda medlemmar. Birger Sjunnesson var i juli 1937 organiserad på samma sätt. I december överfördes Johnsson till Hästvedaformationen.
1934
NSAP 18 oktober talade Dahlrot inför 60 personer. Motståndare var inbjudna till diskussion men ingen infann sig.
1935
NSB
13 mars talade Nils de Maré inför ”småhandlare, bönder och hantverkare” som var mycket intresserade.
NSAP
14 april. Sterner talade. Cirka 50 åhörare. Diskussion var utlyst men ingen opponent fanns på plats. (Enligt det referat som lämnades till tidningen var det 40 personer som betalade entrén på 35 öre och 2 kronor kom in i kampskatt).
1936
NSAP
12 juni. Möte vid Kraftstationen. Inledning av Molund. Lindholm talade över ämnet ”Folkskygg demokrati”. 200 åhörare.
31 juli. Möte å Triangelparken. Inledning av Cederholm. John Svensson talade. 60-tal åhörare.
1938
8 september. Möte vid kyrkan. Jönsson talade. 100 åhörare.
Konga
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 1 av 265 röster. Det räckte inte till mandat.
Kristianstad redovisas på egen sida
Krogshult
1935
NSB 2 april, till detta datum var ett nazistmöte utlyst på orten med Nils de Maré och Stig Mark som talare. Detaljuppgifter saknas.
Kropp
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 6 av 447 röster. Det räckte inte till mandat.
Kungshult
1939
Datum saknas, troligen under oktober/november. Friberg talade för SSS.
Kungstorp
Säkerhetspolisens sammanställning över medlemmar SSS i Skåne 1939 omfattar 367 namn. Bland dem fanns Svante Holmström, Kungstorp och
Albin Nilsson, Vikens gård, Kungstorp
Kvidinge
Kvidinge hade ingen egen nazistavdelning men 4 juli 1937 blev postmästare Albin Svensson i Kvidinge avdelningschef för formation 243 Åstorp.
Valresultat:1 röst för NSAP i riksdagsvalet 1936 och i landstingsvalet 1938 fick NSAP 10 av 963 röster. Det räckte inte till mandat.
1934
NSB 2 februari talade Wihlborg och fyra ”härliga kamrater” inför cirka 80 personer som trotsat kommunisternas blockad. Kommunisterna provocerade nazisterna när de reste därifrån.
Annons och kort referat i Höganäs Tidning. Enock Hansson inledde och N V Wihlborg, nu tillhörande NSB, talade. ”I det fyrfaldiga leve för Sverige, som avslutade mötet, instämde man allmänt oberoende av åskådning.
Kviinge
Enligt Kristianstadsbladet fick NSAP 1 röst i riksdagsvalet 1936.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 1 av 388 röster. Det räckte inte till mandat.
Kvistad
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 3 av 684 röster. Det räckte inte till mandat.
Kulladal
1939
13 september. Brolin talade. 80-tal åhörare.
1941
13 juli talade K E Hindberger inför när 100 åhörare.
Kyrkoköpinge
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 1 av 138 röster. Det räckte inte till mandat.
Klågerup
1942
Julhälsade Åke Möller från Kågerup (sic)
Kyrkheddinge
Redan 1931 hölls två möten i Kyrkheddinge. Då talade nazister från Hammarlunda och Lund. Men det fanns nazister i byn.
I riksdagsvalet 1932 var en av de 15 riksdagskandidaterna Karl Larsson, bonde i Kyrkheddinge. Han inledningstalade på de två möten som hölls 1933.
Men det var inte han utan fick avdelningsledare VE Lindborg som 1935 fick Trohetskorset, ett av NSB-nazisternas utmärkelser.
Enligt DSN 63/36 fanns ”Carl Larsson, bonde, Kyrkheddinge” med på NSPS:s riksdagslista för Malmöhus län i rikssdagvalet 1936. Det totala antalet nazistiska röster i Skåne blev 2345, av sammanlagt 20 508 nazistiska röster i hela landet.
NSAP (under namnet Sparsamhet och rättvisa) fick i kommunalvalet 1938 2 mandat i Kyrkheddinge som intogs av Karl Larsson och Sune Hellström.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 23 av 394 röster. Det räckte inte till mandat.
Säkerhetspolisens sammanställning över medlemmar SSS i Skåne 1939 omfattar 367 namn. Bland dem fanns
smeden Sune W Hellström, Vallby, Kyrkheddinge.
lantbrukare Karl Larsson, Hemmestorp, Kyrkheddinge
lantbrukare Harald Larsson, Hemmestorp, Kyrkheddinge
”kyrko”. Karl Mårtensson, no 8, Kyrkheddinge
Knut Johansson, Vallby 2, Kyrkheddinge
Nils Birger Persson, Hemmestorp, Kyrkheddinge
möten
1931
19 mars. Kommunallokalen var ”överfull” av främst bönder och kroppsarbetare. Distriktledare Wenchert talade och en nazist från byn försökte få igång diskussion men ”alla tycktes ha blivit ense med talaren”.
13 maj. Teol stud C Landahl talade på temat ”Nationalsocialism och kristendom” och om att bannlysa ”neger-jazz-kultur”. En ”talrik samling” åhörare.
1933
NSAP
8 april talade Lindholm i Skolsalen inför 100 åhörare. Kyrkheddingenazisten Larsson inledde och som avslutning utbringades ett fyrfaldigt leve för ett nazistiskt Sverige.
27 juli talade Wenchert i Folkskolan inför 30 åhörare. Karl Larsson inledde.
1935
NSB hade två egna utmärkelser, Trohetskorset och Frihetskorset, som delades ut till nazistiska förkämpar som kallades Engelbrektsmän. Trohetskorset skulle bara delas ut vid detta tillfälle 1935, medan Frihetskorset skulle delas ut även vid framtida ceremonier.
Korsen delades ut av kyrkoherde Hellström vid två- årsjubileet i Göteborg 7 december 1935.
Ett av de 25 stycken Trohetskorsen fick VE Lindborg, avdelningsledare, Kyrkheddinge.
NSAP
24 juli. Sterner talade. Diskussion med socialdemokrat.
1936
NSAP 26 juli. Möte å Hans Jacobs äng. John Svensson talade. 70 åhörare.
1938
26 maj. Utlyst diskussionsmöte. Socialdemokrater och bondeförbundare särskilt inbjudna. Inledning av Jönsson. Under diskussionen misslyckades en av socialdemokraterna så stort att Arbetets lundaredaktör fick ingripa, rapporterade DSN. De båda försökte senare kommendera bort publiken, som uppgick till ett 100-tal. Enligt DSN lyckades de bara föra bort ett 20-tal, som kom tillbaka efter tio minuter. Den sista ansträngningen i debatten från socialdemokraternas sida blev, enligt DSN, när de skickade fram en 60-årig kvinna för att försvara demokratin. Från NSAP:s sida deltog förutom Jönsson Eskil Hultin.
5 juli. Lindholm talade över ämnet ”Lagliga förbrytare”. 140 åhörare.
4 september. Möte vid mejeriet. G. V Jönsson talade. 45 åhörare.
1940
julhälsade
Karl Larsson med familj
Sven Göransson
1941
Karl Larsson med familj
Sven Göransson
Brunu Kattila
Axel Göransson med familj
1942
Karl Larsson med fru
Svea Göransson
Bruno Kalitta
Sune Hellström
Nils Nilsson med familj
Axel Göransson med familj
Kågeröd
Kågerödsnazisten Gottfrid Nilsson, handlande i ägg, margarin, jäst och hönsfoder, hade det kärvt affärsmässigt i slutet av 1934. Staten hade ”monopoliserat” de varor han sålde och hans affär gick inte bra. Hade han haft mera tid och mer pengar, skrev han till Furugård när han satt på Långholmen, så hade han uträttat mer för nazismen i Sverige. ”Det sista året har i alla fall kostat mig mer än jag hår råd till”.
Nilsson ville att Furugård skulle komma till Skåne när han blivit frisläppt, för det fanns problem. En nazist med efternamnet Larsson skulle på grund av att han fått jobb lämna dem i januari 1935. Lasse (Lundanazisten troligtvis, reds anm) hade föreslagit Brolin eller Hedh som ersättare men dem ville inte Gottfrid Nilsson acceptera.
Gottfrid hälsade att han dagen efter skulle få besök av nazisterna Nystedt och Welander. Tillsammans skulle de besöka några avdelningar i trakten.
I ett odaterat brev till Furugård beklagade han sig över alla problem i avdelningen. Att deras ledare lämnat dem och att arbetet såg ut att stagnera. Han hade dessutom kommit konflikt med många lokala nazister. Han kallade några av dem för ”kräldjur och dödgrävare”.
Gottfrid hävdade att han låg ute med 4000 kronor för nazisternas räkning och han ville ha de 140 kronor som Furugård lånat bland annat när de varit på Jägersro.
Gottfrid Nilsson var valkandidat för Nationalsocialistisk samling (i landstingsvalet) 1934 i Södra Luggude. Dessutom distriktsledare för SNSP i Malmöhus län från 1935 tills partiet lades ned 1936.
1933
SNSP 19 februari talade Brolin inför cirka 50 åhörare.
5 april Brolin talade inför cirka 40 personer. 26 exemplar av Vår kamp såldes och nya medlemmar togs upp.
5 juni Furugård talade i Finntorps skog inför cirka 100 åhörare. ”Avdelning under bildande”. Ett annat referat gör gällande att Furugård talade inför ”en begeistrad” publik. Ett dussin kommunister försökte ställa till bråk men blev utkastade. Stor efterfrågan på medlemsblanketter.
Kåseberga
1934
NSAP 22 januari talade Blomberg på ett möte som ”marxisterna” försökte störa. Efter eller under mötet skar de sönder däcken på nazisternas bil.
15 maj möte med Blomberg som talare inför 80 personer.
Källs- Nöbbelöv
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 2 av 168 röster. Det räckte inte till mandat.
Källstorp
1938
NSAP 28 augusti. Möte å Källstorps skola. Leifsson talade.
Kävlinge
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 1 av 1364 röster. Det räckte inte till mandat.
1933
NSAP 12 juli talade Lindholm på gamla torget inför nära 700 åhörare. Kommunister störde mötet och det blev sångstrid mellan Internationalen och Arbetareinternationalen. Efter mötet omringade motdemonstranter nazisternas bil förföljde dem på cyklar när de lämnade orten.
Arbetet skrev om ”Lindholm med grisflaken i Kävlinge”. Enligt referatet hade SA anlänt en timme innan mötet började för att ”med sina uniformer locka en del nyfikna till platsen” och ”många av samhället” kom för att lyssna. Publken uppges inte ha uppskattat mötet och stod på långt avstånd från Lindholm. Det ska ha blivit ett snöpligt slut när socialdemokraterna sjöng internationalen och ropade leve för socialdemokratin innan nazisterna lämnade Kävlinge förföljda av skrattsalvor från Kävlingeborna.
Socialdemokraterna arrangerade 22 augusti ett protestmöte i Kävlinge mot nazismen. Enligt Arbetet stod under mötet i Kävlinge en ”halvtysk kollega till hr Furugård” på sin balkong och ”demonstrerade det nazistiska hjältemodet” med ”någon sorts invändning av uppskattningen av mötesdeltagarn”. Arbetet hävdade att det var minst 1000 åhörare
1934
NSB 25 april talade Dahlqvist på ett möte där marxisterna om och om igen försökte störa mötet. Nazisterna uppger att störningarna misslyckades.
1935
NSAP 29 november. Lindholm talade. 30-tal åhörare.
Köpinge
Enligt Kristianstadsbladet fick NSAP 4 röster i riksdagsvalet 1936.
1934
SNSP 11 september talade Sten Burén inför cirka 150 åhörare, huvudsakligen kroppsarbetare. Efteråt ”beklagade sig en representant från regeringspartiet att över att de nationalsocialistiska talarna sade olika på olika platser och fick till svar att våra talare ej voro några grammofonskivor”.
Köpingebro
1934
NSAP 12 maj möte arrangerat av ortsgrupp 25 Ystad med Blomberg som talare inför 100 personer.
22 juli möte med Rehnberg som talare inför ett trettiotal åhörare.