Vittsjö- ”ett av de starkaste nazifästena”
OBS Ej färdigredigerad sida, ska kompletteras med foton och film
Vittsjö är en av de skånska orter där nazisterna fick störst politiskt inflytande.
Första gången en Vittsjönazist lät tala om sig var sommaren 1933. Förre egendomsmäklaren Otto Svensson från Timsfors, kallad ”nassetalaren från Vittsjö” av Arbetet, dömdes 22 juli 1933 av Sunnebo häradsrätt till ett års straffarbete och ett års påföljd efter ha förskingat 4300 kronor. Med 18 förfalskningar av överförmyndarens namnteckning kom han över förmyndarmedel.
De övriga Vittsjönazisterna i SNSP tog avstånd från Svensson och hävdade att de aldrig hört talas om honom eller att han talat på ett av de två nazistmöten som hölls i Vittsjö under 1933.
Svenssons bravader avskräckte inte Vittsjöborna från att ge sitt förtroende till nazistpartiet. I kommunalvalet 1934 fick nazisterna 3 mandat (både SNSP och NSAP gjorde anspråk på dem). De som valdes in var:
Gottfrid Persson, lantbrukare, Kvidala
Karl Ottosson, målaremästare, Vittsjö
Erhard Andersson, lantbrukare, St Frösboholma
Valframgångarna kom trots att det inte hållits så många möten inför valet. Mötesverksamheten eskalerade dock i slutet av 1930-talet.
Under sin tid som kommunpolitikerna drev nazisterna igenom att det skulle göras allmänna hälsoundersökningar av alla de 200 skolbarn i Vittsjötrakten.(1)
22 december 1934 skrev Vittsjönazisten Gunnar Blomqvist en julhälsning till SNSP:s ledare Birger Furugård som satt i fängelse för tryckfrihetsbrott. Blomqvist försökte uppmuntra Furugård:
”du är inte den ende idealist som fått tillbringa en del av din tid bland förbrytare” och förklarade sedan att han syftade på Hitler och Branting. Hans brev innehöll många tröstande ord och undertecknades med ”din trogna kampbroder i bruna armén”.
I ett referat i nazisttidningen NST om Furugårds möte på Skansen i Vittsjö 23 augusti 1935 skrev referenten ”Det var ju i en nationalsocialistisk bygd och det kunde man granneligen höra. Riksledaren hälsades av en smattrande applåd när han besteg talarstolen…”
I riksdagsvalet 1936 gick det inte lika bra som två år tidigare; det blev bara 19 röster på nazisterna enligt SCB. (2)
En av medlemmarna i NSAP:s formation 218 Vittsjö var Vittsjöbon Axel Waldau. Han uppges ha varit en energisk nazist och Göingetrakten var, enligt Lindholm, ett tag under 1937 ett av de starkaste nazifästena i Skåne.
I februari 1937 tecknade flera Skånska nazister en garantförbindelse för att finansiera kretschefstjänsten åt GV Jönsson. Bland de nazister som var redo att stödja med pengar fanns flera i Vittsjö:
Gustav Svensson i Granetorp, Gustav Erik Persson i L Frösboholm, Gottfrid Persson i Kvidala, Malte Nilsson i Gundrastorp, Tage A Persson i Gundrastorp, Axel Waldau och två anonyma givare.
Waldau uppgav till partisekreteraren att han avsåg att försöka värva Erik Wiahl, en före detta SFKO:are från Växjö, till formationen. Wiahl arbetade som vaktmästare på ett pensionat i Vittsjö och hade uppgett att han var ”starkt intresserad” av nazismen. Men innan han gjorde sitt värvningsförsök bad han partisekreteraren att kolla så Wiahl inte förekom i något register. Det är oklart om denne Wiahl blev medlem.
I november 1937 uteslöts Sigfrid Jönsson. Waldau hävdade att Jönsson försökt använda sig av NSAP för personlig vinning och hade dessutom uppträtt på ett sätt som misskrediterat partiet samt inte närvarat vid möten eller betalat medlemsavgiften. Waldau skrev att Jönsson borde ha uteslutits för länge sedan då han hade lämnat ”lögnaktiga uppgifter” och nu var Waldaus tålamod slut.
Nazisten Oskar Svensson var på en dag i maj 1938 på hemväg från ett nazistmöte i Verum. Vid den så kallade Tattarebacken var vägen kurvig och när Svensson kom farande på sin motorcykel kastade någon en stör framför honom. Han förlorade kontrollen över cykeln och blev liggande medvetslös på vägen. Han kom till sans efter en stund men cykeln var demolerad av händelsen.
De lokala NU- nazisterna visste vem som låg bakom händelsen, enligt uppgift hade han eggats av ”marxisternas hatpropaganda”, och erbjöd denne att göra upp i godo. Han accepterade till en början men ändrade sig sedan. Då gjordes en polisanmälan.
NSAP fick två kommunala mandat i Vittsjö 1938 (scb) av sina 99 eller 88 (detta är nazisternas egna uppgifter och de skiftar-scb har inga) röster i kommunalvalet 1938. Mandaten togs av Gottfrid Persson och Carl Ottosson.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 88 av 1244 röster. Det gav inget mandat.
Det blev så många som fem möten under 1939. Vid den här tidpunkten ignorerade många av motståndarna nazisterna och ställde inte upp i debatter med dem. Men till mötet 28 februari på Turistgården ställde Gunnar Hallström uppträdde som debattör för socialdemokraterna. Jönsson inledde diskussionerna för SSS. Han ställde en del frågor till motståndarna, som enligt tidningen Norra Skåne (vars referat var publicerat i nazisttidningen Den Svenske) ej besvarades.. Från SSS sida uppträdde även Brolin, småbrukaren A. Mårtensson och grovarbetaren Y. Åkesson i debatten. Från socialdemokraterna debatterade förutom Gunnar Hallström herr Jönsson, Hansson, lantbrukaren Harald Pettersson och K. Andreasson. 300 åhörare lyssnade innan mötet avslutades av Jönsson.
Vittsjöavdelningen sysslade också med så lättsinniga saker som lotterier. Vinnare i ett av lotterierna 1940 blev E Henricsson, Bjärnum, och V Jarl, Helsingborg.
Säkerhetspolisen hade börjat registrera nazister och
landsfiskalen i Vittsjö, Fleur, och en Osbykollega beskrevs av säkerhetstjänsten 1940 som ”extrema nazister”.
Att avdelningschefen Axel Waldau avled i juni 1940 uppgavs av Lindholm vara en svår förlust för partiet. Efter de två nazistmöten i Vittsjö gick Lindholm till Waladaus grav och la blommor på den.
I slutet av 1942 fanns det minst 72 lokala SSS-avdelningar. 21 av dem fanns i Skåne. Avd 212 Vittsjö var en av dem och hade Edvin Henricsson, Norra Åkarp som ledare.
De arrangerade ett sista möte på torget i juli 1942 och till skillnad från många andra nazistmöten i Skåne den sommaren blev det ett lugnt möte.
1 Joakim Berglund, Quislingcentralen.
2 Enligt Kristianstadsbladet fick SNSP 12 röster och NSAP 19 röster.
Vittsjö
möten
1933
SNSP 30 mars Brolin talade på Turistgården som rymde cirka 200 personer och var fylld till sista plats. 65 exemplar av Vår kamp såldes och 10 nya medlemmar värvades. Efter mötet bildades en lokalavdelning.
10 juli talade Brolin inför 325 personer.
Norra Skåne publicerade en dementi från SNSP avd 68 Vittsjö om att den för förfalskning dömde Otto Svensson skulle ha hållit detta möte. Svensson var en okänd person för nazisterna. Att Brolin skulle tala ska också ha stått i den annons Norra Skåne infört 6 juli (varför Norra Skåne då införde dementin är oklart- reds anm).
1934
NSB 7 juli talade Joelson på nazistmötet. Många tidningar försåldes, som inträdesbiljetter”.
Annons i Norra Skåne inför mötet.
1935
SNSP 23 augusti talade Furugård på Skansen i Vittsjö inför cirka 400 personer. ”Det var ju i en nationalsocialistisk bygd och det kunde man granneligen höra. Riksledaren hälsades av en smattrande applåd när han besteg talarstolen…”
Annons i Norra Skåne inför mötet.
1936
SNSP 10 mars talade S Mark i JUF-lokalen. Efteråt hölls ett eftermöte för anhängare på café Valhall.
Annons i Norra Skåne inför mötet.
NSAP 10 juni. Möte å Skansen. Lindholm talade över ämnet ”Folkskygg demokrati”. 50-tal åhörare.
30 augusti. Möte å Skansen. Molund talade. 60 åhörare.
Julhälsning från NSAP FORM. 218 VITTSJÖ
Gottfrid Persson, Kvidala, Vittsjö
Axel Waldau, Vittsjö
1937
17 juni. Möte å Marknadsplatsen. Lindholm talade. 200 åhörare.
21 oktober. Möte å Turistgården. Jönsson talade. 50 åhörare.
Julhälsning 1937
Pk. Malte Nilsson
Pk. Gottfrid Persson
Pk. Lars Schyler
Pk. Axel Waldau
Symp. Gustav Svensson
1938
16 februari. Möte å Turistgården. Dalström talade. 150 åhörare.
Datum saknas. Troligen mitten av maj. DSN rapporterade om ”nidingsdåd” i samband med ett mötet i Vittsjö. En motståndare hade i bakhåll skjutit fram en stör framför en motorcykelburen nationalsocialist varpå denne körde omkull och blev liggande ”sanslös”. DSN rapporterade vidare att man erbjudit marxisten som utförde dådet att inte göra polissak av ärendet om denne erkände och ångrade sig i Den Svenske och Stormfacklan. Marxisten lovade att göra detta. Senare, vid ett möte i Emmaljunga, förnekade dock marxisten att han hade något att göra med dådet. NSAP anmälde då ärendet till polisen.
15 juni. Möte å marknadsplatsen. DSN rapporterade att en före detta SDUK:are anmälde sig som medlem.
11 september. Möte å Skansen. Gottfrid Persson och G. V Jönsson talade. 200 åhörare. DSN noterade att några riksdagsmän från regeringspartiet fanns bland publiken.
16 november. Möte å kommunalrummet.
25 november. Möte å turistgården. Lindholm talade. 100 åhörare. I samband med mötet sammanträffade Lindholm med en danska som gärna ville bli medlem men hon hade inte godkänts vid sitt första försök. I ett brev till Waldau skrev partisekreteraren att Lindholm tyckte att hennes fall var av ”alldeles speciell natur” och om hennes första ansökan avslagits bara för att hon inte hunnit bli svenska medborgare, så skulle detta inte var något hinder längre.
Julhälsade i DSN
Axel Waldau
Elsa o Konrad Nilsson
Elsa o Malte Nilsson
Fam. Henricsson
Fridolf Pettersson
1939
15 februari. Möte å Turistgården. Inledning av Jönsson. Dahlström talade.
28 februari. Möte å Turistgården. Jönsson talade. Diskussion utlyst. Samtliga partier var inbjudna men endast socialdemokrater ställde upp som opponenter. Jönsson inledde diskussionerna för SSS. Han ställde en del frågor till motståndarna, som enligt tidningen Norra Skåne (vars referat var publicerat i Den Svenske) ej besvarades. Gunnar Hallström uppträdde som debattör för socialdemokraterna. Från SSS sida uppträdde även Brolin, småbrukaren A. Mårtensson och grovarbetaren Y. Åkesson i debatten. Från socialdemokraterna debatterade förutom Gunnar Hallström herr Jönsson, Hansson, lantbrukaren Harald Pettersson och K. Andreasson. 300 åhörare. Mötet avslutades av Jönsson.
20 maj. Jönsson och Hj. Johansson talade.
1 september. Möte å Marknadsplatsen. Jönsson talade. 300 åhörare.
6 november. Gustaf Adolfsminnet högtidlighölls. 60-tal medlemmar närvarande. Jönsson talade. Efteråt kamratafton. Jönsson talade även här. Partikamrat von Essen visade film från Öresundstinget i Malmö.
Julhälsade 1939:
Erhard Andersson
Einar Bengtsson
Pk 8898
Agda Eriksson
Betty och Edvin Henricsson
Kurth Henricsson
Hjalmar G. Johansson
B. M., Vittsjö
Pk 11905
Elsa och Konrad Nilsson
Elsa och Malte Nilsson
Viktor Nilsson
Sigurd Olsson
Tage A. Persson
Gottfrid Persson
Fridolf Pettersson
Oskar Svensson
A. W.
Axel Waldau
Pk 12098
1940
julhälsade
avd 218
Elsa och Malte Nilsson
1941
3 mars möte på Turistgården inför en fåtalig åhörarskara. Dagen efter lade Lindholm ned blommor på Axel Waldaus grav.
21 november talade Lindholm på Turistgården inför ett femtiotal åhörare. Några av dem hade cyklat 4,5 mil för att komma till mötet. Dagen efter la Lindholm ned blommor på Axel Waldaus grav.
Julhälsade
familjen Malte Nilsson
familjen Bernhard Andersson
Bror Olsson (Hästhult)
Svensson (Lehult)
1942
31 juli. Möte å Torget. Jönsson talade. 150 åhörare.
Julhälsade 1942:
O. S.
Sympatisör
S. O.
T. P.
Herr o fru Nilsson
Erland Andersson
1944 julhälsade
avd 218
S Bengtsson
FP
KN
OS
svensk
med SSS till seger
MN
EA
NB