Kristianstad – SKÅNE – 100 ÅR MED NAZISM

Kristianstad

OBS Ej färdigredigerad sida, ska kompletteras med bilder och film.

1930 fanns det fem Kristianstadsbor som erkände sig till nazismen; tre furirer och två studenter. Alla fem var före detta fascister som likt moderpartiet SFKO i slutet av 1929 hade gått över till nazismen. Kvintetten ville sprida nazismens ideologi och tog kontakt med moderpartiet, men var för få för att kunna göra något väsen av sig. (1)

Det dröjde tills februari 1931 innan det första nazistmötet kunde hållas i Kristianstad hölls. En Lundanazist och Lindholm som talade. Många av åhörarna var gymnasieelever och det fanns vänsteranhängare bland åhörarna. Mötet avslutades med en sångstrid mellan Internationalen och Du gamla du fria.

Sedan dröjde det till maj 1933 innan det var dags igen. Det blev bara tre möten det året men två av dem gick för fulla hus. Alla som ville höra om nazismen fick inte sittplats utan en del av dem fick lyssna stående.

En SNSP- avdelning uppgavs vara på väg att bildas efter mötet i maj.

Även under 1934 var mötena välbesökta. Ofta fullsatta lokaler. Utomhusmötena på Hästtorget drog tusentals åhörare.

Vänsteraktivister debatterade ofta med nazisterna, några gånger stördes nazisternas möten men det övergick aldrig till handgemäng, som annars var ganska vanligt när nazister och socialdemokrater möttes.

Lokalpressen ovanligt aktiv när det gällde bevakningen av nazisternas första möten (se mötesdelen för referat).

Stadsfullmäktigevalet 1934 blev en besvikelse för nazisterna. Alla de 123 nazistiska rösterna av 5397 röstande i Kristianstad gick till SNSP.

I landstingsvalet i Kristianstads län fick nazisterna 913 av 76 820 röster.

I december 1934 gav Kristianstadsnazisten och distriktsledaren Karl Melander följande bild av läget till Birger Furugård:

”Arbetet har varit stillsamt efter valen, dock ha några nya medlemmar- goda sådana- vunnits och planer för fiska tag på nyåret har utarbetats. Vi har tänkt oss att i samråd med distriktsledningen ordna två möten i månaden och till vart och ett av dessa skriftligen inbjuda för varje gång medlemmar av särskilda yrkesgrupper och ordna underhållning och propaganda för varje gång efter de då inbjudnas speciella förhållanden/../ Vidare har vi så smått börjat med en NSU-avdelning./…/ Sämjan inom avdelningen är lyckligtvis god. Ordspråket om hästarna, som bitas, när krubban är tom, synes dess bättre ej hålla streck inom de nationalsocialistiska leden”. Melander skulle dessutom tillsammans med nazisten Nystedt, (som var understödd av sin ”storartade fru E”) åka runt i trakterna i hans lilla bil och göra reklam för nazisttidningarna NST och Klingan.

Det blev inte riktigt som Melander tänkt sig; SNSP hade bara tre möten i Kristianstad året efter.

Nästa brev till Furugård, daterat 4 juni 1935, var inte lika positivt. Melander hade uteslutit Hässleholmsnazisten Nils Larsson för stadgebrott, trots att han varit en drivande kraft inom partiet. Men förutom det var Melander ”glad över läget. Vi gör inga strålande revolutioner men vi ordna organisationen för att få en slagkraftig och disciplinerad grund att bygga på./../Som sagt, vi gör inga ilmarscher men vi äro vid gott mod och arbeta ganska oförtrutet. Du behöver inte vara ledsen över förhållandena i distrikt L, käre Riksledare. Även om åtskilligt brister och vårt genombrott tar tid så är dock läget enligt min mening ganska gott. ”

SNSP avdelning L 101 Kristianstad hade 1935 Eric Almqvist som avdelningsledare och Joh Johansson avdelningsekonomichef.

I september 1935 rapporterade NSAP om att en schism uppstått inom SNSP- avdelningen. DS Wall och en annan funktionär ska ha ”råkat i luven på varandra”. Wall beskylldes för att leva på avgifter och inte vara en riktig arbetare.

SNSP hade bara ett möte samma år, 1936, som partiet lades ned.

NSAP hade också en lokalavdelning, A 69, i Kristianstad.

I januari 1935 ska Kristianstadsavdelningen ha haft 35 medlemmar. I styrelsen för A 69 satt 30 januari 1935:

Ach L E Wallgren

Askr Arne Pettersson (fyllde 17 år det året)

Apch Gunnar Agnér

Ask Gottfrid Larsson

Studl Nordenskjöld

Knislingenazisten Folke Johnsson var förgrymmad över att partiet hade organiserat honom under Kristianstadsavdelningen. Från avdelningen trodde man att det berodde på att Johnsson såg styrelsen som några ”småpojkar”. De brydde sin inte utan uppmanade distriktet att låta Johnsson verka fritt. ”Det finns massor av sympatisörer i Göingetrakten, så att, om ni bara håller efter honom, för han nog allvar av sin föresats (att bilda en formation, reds anm). Släpp honom bara inte utan tjata jämt med honom så blir det nog resultat”.

Propagandachefen Gunnar Agnér planerade i mars 1935 att samla Kristianstads affärsmän genom arrangera ett protestmöte mot monopolet och Konsum. Han befarade att det skulle bli problem att hyra lokal i NSAP:s namn och föreslog att lokal skulle hyras i Svenska Handelskoperationens namn. Han ville också samla stadens alla trafikbilägare att protestera mot bensin- och trafikmonopolet.

SNSP flyttade i mars 1935 i en lokal i samma fastighet som NSAP, men hade en annan gatuadress.

NSB hade utannonserat fem möten i trakten och Agnér var oroad över detta och ville tidigarelägga NSAP:s sommarpropaganda för att förekomma både NSB och SNSP (som också uppgavs vara på gång).

I april 1935 sände Kristianstadsavdelningen in en förteckning på 6 st mc-förare som kunde vara tillgängliga (på distriktets begäran) Dahl, Gullstrand, Hanes, Lundström, Nilsson (hade dessutom mc) och Wahlquist.

NSAP hade en komplicerad struktur på avdelningen i Kristianstad (organisationsplanen är från april 1935)

Styrelsen hade tre sektioner och två block under sig

(sek 1 chef Nordenskjöld, sek 2 chef Lundström, sek 3 chef Olsson, block 1 Engvall, block 2 Johnsson)

De tre sektionerna hade i sin tur 3 block under sig
Block 1 A (under sek 1) Nordlindh, block 1 B Tillander

Block 2 A (under sek 2) Lindborg, block 2 B Almqvist

Block 3 A (under sek 3) Nilsson, block 3 B Nilsson

Alla var inte nöjda med NSAP. Sten Schreiber avgick i april 1935 på grund av att han tyckte deras tidning DSN var för vulgär. (se mötesdelen för fler namn på nazister)

Midsommarafton 1935 klistrade någon upp affischer på SNSP:s lokal om att de var nazismens dödgrävare. Både Agnér och avdchefen i Kristianstad kallades in på polisförhör: ”det är väl fräckt”, anmärkte chefen.

I augusti dök affärsmannen Oskar Nilsson från Berlin upp i lokalen och ville sova över i lokalen. När han nekades halade han fram ett intyg om att han var tysk SA- man. Partisekreteraren tyckte Kristianstadsnazisterna handlat helt rätt; ”håll upp ögonen för sådana där gossar”.

Valresultat i riksdagsvalet 1936 blev ynka 14 röster för NSAP. I hela länet fick nationalsocialisterna (SNSP) 171 röster och NSAP 332 (av 108 884).

SNSP gick i graven och NSAP var ensamt kvar (det tredje nazistpartiet NSB hade aldrig etablerat sig i Kristianstad).

I januari 1937 blev Sixten Löwegren kretssekreterare och avdelningschef för A 69 då förre chefen Algot Cederholm vistades i Malmö Partorganisatören Bertil Brisman tyckte Kristianstadsformationen gick för fort fram och skulle ha förankra förändringarna hos Lindholm innan de gjorde detta. Formationen accepterade detta men tyckte att det måste ha uppstått vissa missförstånd.

Avdelningsstyrelsen bestod av;

Ach Sixten Löwegren

Asekr Algot Cederholm

Apch Gunnar Agnér

Ask Ragnar Larsson

Adress: Lasarettsgatan 2, ingen telefon fanns.

Sixten Löwegren skrev i februari ett brev till tf partisekreterare Herbert Hultgren och beklagade A 69:s organisation. Alla register, korrespondens, ekonomi etc var i ett ”fruktansvärt skick”. ”Medlemmarna är till den grad förslöade att det är sorgligt. Men de ser ut som att de tänkte vakna ur dvalan nu”. Han började arrangera medlemsmöten och tack vare att han var arbetslös hade han tid att sätta sig in i den röriga korrespondensen och ekonomin.

Han förutsatte att Alfred Andersson och Viking Linde var uteslutna men papperna gjorde inte honom klok på hur det stod till med deras medlemskap.

Viking Linde hade kommit in på avdelningsexpeditionen ett par dagar innan valet och hade bett om att få hjälpa till i valet. Han hade fått ett par flygblad att dela ut och fyllde i en medlemsansökan, dock utan att betala vare sig inträdesavgift eller avgift. Sedan försvann han. Ingen visste vart han tog vägen och avdelningen betalade in hans avgifter. Detta vara enligt Löwegren ett typexempel på hur konstigt avdelningen hade fungerat. Hultgren svarade att det var värre än han föreställt sig med ordningen inom avdelningen.

Löwegren började föra protokoll över medlemsmötena. 15 februari 1937 klockan 20 hölls ett möte i partilokalen Mötet började med att de församlande nazisterna sjöng ”Vårt livs program” innan Löwegren höll ett anförande på temat ”Kamp är liv”. Hans förhoppning var att medlemsantalet skulle fördubblas till 1 juli och uppmanade alla att försöka rekrytera nya medlemmar. Gunnar Agnér utsågs till annonsförsäljare för DSN och från och med nu skulle det hållas medlemsmöten första och tredje måndagen varje månad.

Ett par dagar efter detta hade Löwegren fått reda på att medlemmarna i Svenska Textilarbetarförbundet var mycket kritiska till det avtal som slutits. Han ville trycka upp 200 affischer och 1000 flygblad och ”slå ett slag för” NSIAF (Nationalsocialistiska Industriarbetarförbundet) .

Partipropagandachefen i Göteborg ville att avdelningen skulle arrangera ett inomhusmöte i 10 eller 11 april men Löwegren svarade att det inte fanns en lokal som kostade mindre än 75 kronor i hyra och de hade inte råd med detta utan föreslog ett utomhusmöte.

”Givetvis finnes det störst utsikter att samla militär därets en sådan håller föredraget” tillade Löwegren.

Det blev Sterner som skulle komma för att tala på ett torgmöte. För att Löwegren skulle känna igen honom när han steg av tåget fick han beskrivningen: ”en ljus yngling i grön hatt”.

Kretschefen Wallgren uppmanades i november 1937 ta kontakt med den före detta SNSP:aren Prozencreutz, kapten och regementsintendent som Åstrand kände. Avsikten med kontakten skulle vara att få honom att bli medlem och aktiv i NSAP. ”han kan nog bli dig en god hjälp i Kristianstad där du för närvarande tycks vara den ende aktive”.

En av de inaktiva inom avdelningen var 10002 Johnsson, Sofiedals trädgård, Långebro. Han svarade varken på brev eller betalade medlemsavgiften.

Wallström hade andra problem. Han kallade sig för olycksfågel sedan han ånyo råkat ut för en olycka. Han hade vät en flaska jodsprit över huvudet, åkte till lasarettet och blev opererad i vänster öga. Var dessutom ”flådd i halva truten” och såg ut som ”xxx från Spanien. Hoppas åtminstone jag skall ha tur i kärlek” skrev han till partisekreterare Hultberg som medlidsamt svarade ”dina olyckor äro så allvarliga att de näppeligen inbjuda till skämt”.

Unga nazister i NU från södra Sverige samlades 4-5 december 1937 i Kristianstad och det blev upplopp, anstiftade av nazisterna. Polisen grep 11 av dem. (1)

På ett nazistmöte på Hästtorget 30 juli 1938 fanns 400 åhörare. Många av dem, berusade, motdemonstranter. Det var bara 20 nazister men enligt Kristianstadsbladet hälsade de så ivrigt med uppsträckta armar att ”folk trodde att massorna angripits av hela arméer av mygg”. Tre motdemonstranter greps av polisen.

1938 var det inte många Kristianstadsbor som trodde på de lokala nazisterna. De fick bara 1 av 6043 röster I stadsfullmäktigevalet.

I landstingsvalet i Kristianstads län fick NSAP

697 av 99 697 röster

I nr 2/39 av DSF ger signaturen S-n sin syn på situationen i Kristianstad. Staden styrs av ”penningstarka herrar, grupperade i Yllefabriken, Valkvarnen och de lokala bankerna” och kring dem ”svassar alla kommunala förtroendemän, må de tillhöra högern, folkpartiet eller socialdemokratien”. De gör inget åt de ”kommunala missförhållandena” med badhuset, elverket och vattenverket eller slumproblemen på Västra och Östra slamgatorna (sic?).

Skribenten var förargad över att NSAP inte fick hyra Konserthuset för att hålla möten. Motiveringen från de styrande var att det fanns risk att inredningen kunde kunde spoileras.

S-n hävdade att Kristianstad hade 30 judiska butiker vilket var ganska mycket för en stad med 15 000 invånare.

”Om det vore möjligt att leverera exakt statistik över de förmögenheter judarna lyckats roffa åt sig under sin skändliga verksamhet härställes, bleve det nog en nyttig tankeställare för många av stadens invånare”, trodde S-n och räknade upp Mendelson i Yllefabriken, biografägaren Scharfstein och radiohandlaren Schain som exempel. .

Det blev ett möte 1939, inget möte 1940, tre möten 1941, ett möte 1942.

I slutet av 1942 hade SSS minst 72 lokalavdelningar över hela landet. 21 av dem fanns i Skåne. Avd 69 Kristianstad var en av dem och hade G Agnér på Långebrogatan 29 som ledare.

Det hölls en kretsstämma i staden 1943 men sedan var det slut mötesagitationen i Kristianstad.

Det som utmärker nazismen i Kristianstad var att det hölls många möten under kriget och gjordes många julhälsningar från orten.

Vad skrev Kristianstadspressen om nazisterna?

Tre tidningar bevakade nazisternas agerande i Kristianstad: Kristianstads Läns- Demokraten (KLD), Kristianstads Läns Tidning (KLT) och Kristianstads Bladet (KB).

Av de 34 möten som hölls i Kristianstad dokumenterade de 26 med referat och/eller annonser.

KLD skrev 2 referat

KB skrev 8 referat och sålde 16 annonser

KLT skrev 9 referat och sålde 2 annonser (ett av mötena som refererades finns ej omnämnt i nazipress).

Kristianstads Läns- Demokraten

I likhet med andra socialdemokratiska tidningar var KLD kompromisslös i sin inställning till nazisterna; både de svenska och tyska nazisterna skulle bekämpas.

Efter Hitlers maktövertagande var ledarrubriken ”utrikespolitisk skymning”. N Elowsson skriver att orsakerna bakom hans maktövertag är Versaillesfredens villkor och ”bolsjevikernas diktatursträvan som svetsat samman alla borgerliga element mot allt vad socialism heter. För Tysklands arbetare kommer detta att betyda nya och hårda offer”. Även den tyska arbetarklassen får viss kritik; för att den är oenig i allting annat, förutom sitt motstånd mot nazismen.

KLD publicerade skräckskildringar från nazi-Tyskland i vilka både misshandel av judar som tortyr samt mord på anti-nazister omnämns. Även ecklesiastikminister Engbergs tal i Medelpad i augusti 1933 och uppmaning till kamp mot ”det plumpa barbari” och ”rasvidskepelsen” publicerades, och då på förstasidan.

Referaten av de svenska nazisternas möten hade mycket skeptisk ton. Om mötet 23 maj 1933 skrev signaturen Q KLD:

”Det enda som utgjorde skillnaden mellan hr Brolins framställning och ett bolsjevikföredrag, vilket som helst, var att han var ovettig mot bolsjevikerna. Annars sade han en del förnuftiga saker också, liksom bolsjevikerna…” men, summerade Q, nazisterna har inga belägg för vad de påstår och Brolin kritiserade mest och hade svårt att förklara vad nazisterna ville göra.

Om ”Nazzesprall på Hästtorget” skrev KLD 14 maj 1934 att publiken skrattade åt en de nazistiska talarna. KLD valde dessutom att släta över den förföljelse av nazisten Hedh efter mötet som 300 socialdemokrater ägnade sig åt och kallade det för en ”skara i vilken man inte hade det tråkigt. Några ansatser till överfall förekom inte”.

Kristianstadsbladet

Efter Hitlers maktövertagande beskrivs hans ministär som ett ”dumdristigt äventyr, ett barns lek med elden” men ”det kan gå lyckligt” eller ”sluta med en tragedi så blodig, att världshistorien ej sett dess make”.

Nyheter från Tyskland fick stort utrymme och rubrikerna handlade snart om ”den svarta terrorn”, ”rättssamhället sammanbrott” och mord.

De svenska nazisternas möten skrevs i nedlåtande eller lätt raljerande ton. En nazistisk talare var så ung att skribenten tyckte han borde bära haklapp och en annan gång skrev tidningen att nazisterna hälsade så ivrigt med uppsträckta armar att ”folk trodde att massorna angripits av hela arméer av mygg”.

I Kristianstadsbladet egen genomgång av åren 1933-1945 summerar Jonas Duveborn tidningens hållning med följande mening: ”Från klara antinazistiska ställningstaganden till en häpnadsväckande förståelse för tyskarnas formuleringar av ”judefrågan”, från acceptans av undfallenhet gentemot Hitlertyskland till en liknande acceptans av undfallenhet mot Sovjetunionen”.

Slask

Avdelning 69:s hade lokal på Norra Kaserng 7 (år? 40-talet)

Redaktör Jonsson i Kristianstad hade viss förbindelse med tyska legationen i Stockholm i maj 1942.

1 Joakim Berglunds Quislingcentralen.

Kristianstad- möten och medlemmar

1931

24 februari. Carl Landahl och Sven Olov Lindholm talade på industrihotellet. Både nazister och kommunister i publiken.

Kristianstadsbladet skrev om ”en talrik publik- rikt ordsvammel- till sist Internationalen”. För en ”rätt trevlig politisk tillställning” var salen var dekorerad med blå band och gyllene hakkors. Nazisternas anhängare ska ha varit mycket unga (gymnasieelever). Tonen i den långa och detaljerade artikeln är mycket raljerande. Mötet ska ha avslutats med sångstrid mellan Internationalen och nationalsången.

Kristianstads Läns Tidning skrev om hur ”hr Hitler ger eko i Kristianstad” inför en talrik publik. Lindholm kritiserade judarna men förnekade rashat: ”Om vi inte vill ha med negrer och judar att göra, så innebär detta inte att vi hata dem”.

1933

SNSP

23 maj talade Brolin i en lokal som var för liten för att rymma alla åhörare ”varför även sidorum fick tas i anspråk”. Totalt cirka 400 åhörare. Hundratals Vår Kamp såldes och nya medlemmar anmäldes. En lokalavdelning var under bildande.

Signaturen Q skrev i KLD 26 maj:

Referatet hade den felaktiga rubriken ”Nazistisk premiär”.

Dagen efter kom den blivande utrikesministern Torsten Nilsson (s) till Kristianstad. Han var en av socialdemokraternas mest fanatiska nazistbekämpare och ett par månader senare förföljde han och andra socialdemokrater nazisterna under deras Skåneturné. Nilssons möte på salutorget samlade 600 personer och sitt tal var en lång vidräkning med nazisterna. Mötet avslutades med att mötet antog en resolution för den svenska regeringen.

NSAP

24 oktober talade Nils Pettersson på Industrihotellet i en lokal ”fylld till trängsel” med 200 personer. En kommunist och en fackföreningsman opponerade sig efter mötet och fick mothugg av talaren samt Tornberg.

Kristianstadsbladet skrev om ”nazi- kommunistiskt spektakel”. Smålänningen Petterson var ung och ”en liten haklapp skulle klätt” honom. Salen var fullsatt och att både kommunisten Hedberg och Nils Johansson som var ordförande i fackliga centralorganisationen i Kristianstad opponerade sig noterades. Mötet ska ha varit ”livligt” och ”då och då svävade ordet lögn kraftigt och i fetstil över de församlades huvuden”. Det applåderas också kraftigt.

13 december talade Lindholm på Industrihotellet inför cirka 100 personer. Han kritiserade båda de konkurrerande nazistpartierna SNSP och NSB under talet.

1934

SNSP

31 januari möte i den absolut fullsatta Industrirestaurangen med Welin som talare. Han hävdade att litterära storheter som Shakespeare, Strindberg, Engelbrekt med flera haft ”i mycket nationalsocialistiska åskådning” och kallade socialdemokratin för ”tarmfyllningslära”. Hedh avslutade och diskussion utlystes, Efter viss tvekan yttrade sig en socialdemokrat innan det avslutades med sångkrig.

Kristianstads Läns Tidning skrev om publiksuccé, åhörarna fick inte plats festsalen utan fick stå i angränsande rum. Men KLT var inte imponerad över den diskussion som följde; ”att referera vad som sades av opponenter och inledare skulle bli ett företag som närmast kan förliknas vid stratosfärflygning”. Bland debattörerna fanns en P Renlund och några socialdemokrater.

22 april mötet ej omnämnt i nazipress men i KLD. Mötet var egentligen ett distriktsmöte som hölls på Frimurarhotellet men det följdes av ett offentligt möte. Melander hälsade välkommen och cirka 30 nazister sträckte upp sina armar under kampsången ”men sympatisörerna voro tydligen betydligt fler”. Agronom Allvik talade om jordbrukspolitiken innan Hedh avslutade.

13 maj talade Ivar Jansson och Fritz Hedh på Hästtorget inför ”1000-2000 personer. Ett par hundratal marxister sökte med alla medel störa mötet”. Efter en stund blev störningarna så stora att Jansson slutade prata. Nazisterna vädjade förgäves till poliserna om att få hjälp att få tyst på motdemonstranterna. Hedh steg sedan upp på den vagn som fungerade som talarstol och lyckades något bättre än Jansson med att få ut nazisternas budskap.

KLT skrev om en ”cirkus” och att ”ett tusental” personer samlats trots konkurrens med ett Frälsningsarmémöte och det ”gick ganska muntert till under detta möte”. Hedhs demagogiska talarstil gjorde dock att ”skrattsalvorna blev mera sporadiska och avbrotten inte så taktlösa”. Men sedan motdemonstranterna gått över till att sjunga Internationalen tröttnade Hedh.

Kristianstads Läns- Demokraten skrev om ”Nazzesprall på Hästtorget” och att publiken skrattade åt en de nazistiska talarna. KLD valde dessutom att släta över den förföljelse av nazisten Hedh som 300 socialdemokrater ägnade sig åt efter mötet och kallade dem för en ”skara i vilken man inte hade det tråkigt. Några ansatser till överfall förekom inte”. (Hedh fick poliseskort till bilen). 1000 personer ska ha varit samlade på torget.

8 juni talade Furugård på teatern.

Annons i Kristianstadsbladet och KLT inför mötet.

Dan efter skrev Kristianstad Läns Tidning också en något ironisk artikel om mötet: ”Mycket folk naturligtvis, skicklig regi med Straussvals i början och Du gamla du fria i slutet, fanvakt och nazisthälsning och för övrigt allt annat som hör till” och att Furugård ”hade fullständigt grepp om publikens intresse”.

Det var Furugårds 1047:e möte. ”Rätt hes visserligen, men i annars i högform”. Melander och sjökapten Larsson talade innan honom. 372 betalande.

10 augusti talade Furugård på en fullsatt teater. Avdelningsledare K Melander hälsade välkommen och Skånedistriktets ledare Nils Allvik inledde innan Furugård talade om Kreugerskandalen.

KLT skrev om en ”nazistföreställning” och att ”det är inte många teaterföreställningar här i staden som samla lika talrik publik som den som fyllde teatern igår”. Publiken fick först höra de skånska nazisterna agronom N Allvik och advokat K Melander som talare innan Furugård som vanligt kritiserade den ”internationalla judiska storfinansen” och ”åtskilligt annat som inte närmare kan specificeras” innan han avslutade med ett par psalmverser.

8 september talade Burén inför ”några hundra personer”. Kristianstadsbladet skrev också att det varit ”några hundra personer” och att Burén tog illa upp över att någon föreslagit att NSAP skulle heta Gullbergs grisar. Som avslutning ropade en åhörare ”för en röd valseger” och han fördes till polisstationen ”följd av en lång sotarparad”.

NSAP

27 juni möte på Hästtorget med 1500 åhörare, de flesta kroppsarbetare, som lyssnade till Lindholms tal.

Kristianstadsbladet skrev att det varit mycket folk på ett lugnt torgmöte. Lindholm, som talade från en Ford V 8 med släpvagn, om given av livvakter med hårda blickar var lite avslagen.

”Det är inte någon kläm på det politiska ytterlighetsförkunnandet längre” skrev KB och tillade att det var ett ”pampigt folkmöte”.

Annons i KB inför mötet.

KLT skrev referat om mötet som hade ”många saftiga skällsord” och Lindholms jargong påminde om kommunisternas: ”bredmynt och utomordentligt demagogisk”. Lindholm skyllde allt ont på judarna och de många poliserna såg till att mötet blev lugnt.

1935

SNSP

5 juni talade Wall på Hästtorget inför cirka 300 personer.

17 augusti talade Furugård på Hästtorget inför cirka 1500 personer. Han talade med ”radioförstärkning” och Lindholmare störde mötet ”på känt manér”. ”Mötet avslutades med kampsången som hördes över hela staden”.

NSAP:s Kristianstadsavdelning påstod efteråt att det varit 3, 4 eller allra högst 500 åhörare. De uppger att de sålt 49 exemplar av DSN och fått in 6 kr i kampskatt medan SNSP sålt ett tjugotal NST och fått ett par byxknappar i kampskatt… Furugård ska under talet ha sagt att NSAP hade 100 000 gevär nedgrävda.

Kristianstadsbladet skrev att Furugård var i ”god form” och att innan föredraget hade spelats grammofon i 1,5 timme. Protesterade kommunister visades bort från torget.

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

27 november talade stabschefen Åstrand på Frimurarehotellet. Kristianstads Läns Tidning skrev om mötet (och hade fått åhörarantalet rätt för en gångs skull, enligt nazisterna).

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

KLT:s ”Ch” skrev referat och noterade att nazisterna kritiserat dem för att inte ha angett rätt åhörarantal på ett Furugårds möten. ”I avsikt att reparera detta misstag gick referenten till gårdagens möte med den fasta föresatsen att räkna som en maskin eller åtminstone en auktoriserad revisor. Han räknade 55 människor, inklusive den hygglige advokaten Melander”. (bild 3416/17)

Julhälsade från SNSP 1935 gjorde:

Karl Melander (distriktledare) med flera nazister från andra orter

NSAP

15 april. Möte å Templarsalen. Sterner talade. Cirka 60 åhörare (enligt ett internt brev var det 46 betalande).

23 maj Möte å Hästtorget. Inledning av Do Harry Wennberg. 1500 åhörare.

8 juli. Sterner talade. 800 åhörare.

28 november. Möte å Godtemplarlokalen. Lindholm talade. 125 åhörare.

Två annonser i KLT.

Kristianstad

Styrelse A 69 30 januari 1935

Ach L E Wallgren

Askr Arne Pettersson (fyllde 17 år det året)

Apch Gunnar Agnér

Ask Gottfrid Larsson

StudL Nordenskjöld

Omnämnda (data efterfrågas)

Åke Simon Johansson

Nya NSAP- medlemmar

1935

januari

Seyfried

Överflyttade: Januari 1935

Stjernswärd

juni

John Elov Dahl f 21

Anna Teresia Olsson f 90

Åke Simon Johansson f 14

Thorwald Särnskog 07

Per Walter Stjernkvist f 10

Carl Gunnar Nilsson f 12

juni

Nils Gustav Engquist

Georg Johansson

Vilhelm Malmqvist

Juli

Harald Bengtsson

Ebbe Ragnar Larsson

Harald Wettin

Per Folke Ericsson (fr NU)

Algot Cederholm

Nils Evert Nilsson

Knut Harald Ljungberg (fr NU)

augusti

Alfred Andersson

September

Harry Andersson

Lars Gunnar Jacobsén

Oktober

Lars Ludvig Ingemar Rignell

december

Anders Edvin Karlsson

Avförda

Januari 1935

Barnekow

Ljunggre(n)

Mars

Wettin

maj 1935

Sten Schreiber (ansåg DSN för vulgär)

Johan Hjalmar Sjöstén (flyttat)

Gunnar Persson (obet avg)

Avförda augusti 1935

Bengt Hasselström (till SNSP)

Vilhelm Malmqvist (ej hörts på 2 mån)

Harry Svensén (förskingrat propagandamaterial)

Enqvist (överförd till Uppsala)

Oktober

Stig Blennow (slöhet)

Hugo Nilsson (slöhet)

Essie Persson (slöhet)

Bertil Hanes (flyttat)

November

8252 Andersson (slöhet)

8146 Bengtsson (slöhet)

8102 Dahl (slöhet)

Lars Gunnar Jacobsén (slöhet)

8103 Johansson (slöhet)

7490 Lindborg (slöhet)

8150 Nilsson (slöhet)

8152 Wettin (slöhet)

December

Wahlqwist (obet avg)

utflyttade

Stig Nordenskjöld (till sth)

Holger Alfred Engvall (t Hökerum)

BG Arne Dahl (t Linköping)

Nov dec 37

8104 Gunnar Nilsson, furir, 2 komp, I 6, f 2 aug 1912, medlem 24 maj 35

Nils Olof Nilsson, korpral 7 komp, I 6

NSB

Någon gång under perioden 11 – 18 februari besöktes staden av Nils Lago-Lengquist, Joelson och Martin Ekström på sin stora turné och inspektionsresa. På alla orter som besöktes under den här perioden uppges ”tillslutningen varit stor” och efteråt har flera medlemsansökningar kommit in. Lindholmare störde några av mötena.

KLT skrev om ett ”frasrikt” möte i Templarsalen med ett 50-tal hörare till Lago-Ljungkvist, de Maré och Stig Mark. Referenten betvivlade att någon i publiken någon mer gång skulle betala 50 öre för att lyssna på ett ”liknande nöje”. Referenten gick när Dahlqvist började tala om judarna.

14 mars talade Nils de Maré inför cirka 60 personer. Mötet stördes av kommunister och Lindholmare fanns i publiken.

1936

SNSP

8 mars hölls distriktmöte för att fira avdelningens 1-årsjubileum på teaterrestaurangen. På ett åtföljande offentligt möte talade S Mark på Teaterbiografen om ”socialdemokrater och andra ateister”. Ett sjuttiotal nazister, en del av den NSAP:are som satt på läktaren, lyssnade. Efteråt blev det middag.

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

NSAP

3 april. Möte å Hästtorget. Gunnar Gustafsson talade. 300 åhörare.

15 juni. Möte å Hästtorget. Molund talade. 800 åhörare.

13 augusti. Möte å Hästtorget. Lindholm talade. 400 åhörare.

Kristianstadsbladet skrev att det regnade så kraftigt att mötet flyttades fram en timma. Lindholm beskrevs som en mycket bättre talare än Furugård.

25 augusti. Möte å Hästtorget. Molund talade. Inledning av Agnér. 500 åhörare.

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

19 september. Brisman talade. 2000 åhörare.

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

Julhälsning kom 1936 från NSAP KRISTIANSTAD

Lars Eric Wallgren

Sixten Löwegren

Gunnar Agnér med fru

Algot Cederholm

Jöns Olsson med fru

Ragnar Larsson

Olof Olsson med fru

KRISTIANSTADS LÄN Kretsledningen

MALMÖHUS LÄN; KRETSLEDNINGEN Kretsledningen

1937

19 juni. Möte å Hästtorget. Inledning av Siven. Lindholm talade. 300 åhörare.

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

Julhälsningar 1937 i DSN

Lars Eric Wallgren

Gunnar Agnér med fru

Olof Olsson med fru

Ragnar Larsson

Jöns Olsson med fru

Nils Olof Nilsson

1938

18 maj. Möte å Hästtorget. Jönsson talade. 300 åhörare.

30 juli. Möte å Hästtorget. Inledning av Jönsson. Lindholm talade. 400 åhörare. DSN rapporterade att demokrater i publiken ”voro påstrukna och skreko”. Polisen avförde de störande från platsen.

Kristianstadsbladet skrev att ”ett par hundra förskrämda människor” hade hörsammat uppmaning om att hålla massmöte och ”bevittna den svenska nationalsocialismens frammarsch” som det stod i annonsen. Antalet nazister var bara 20 stycken men de hälsade så ivrigt med uppsträckta armar att ”folk trodde att massorna angripits av hela arméer av mygg”. Tre motdemonstranter greps av polisen.

Annons i Kristianstadsbladet inför mötet.

1 september. Dahlberg talade. 500 åhörare.

Annons i Kristianstadsbladet.

Julhälsade i DSN

11543 Lundberg

11747 Olavi

11748 Stenstrand

11749 Sandelin

11750 Nils-Lennart Andersson

11752 Wendel

8141 Ljungberg

8967 Lundström

ach Benkt Larsson

askr Carl-Erik Larsson

Benkt Larsson

Gunnar Agnér m familj

Jöns Olsson m. familj

Olof Olsson m. familj

1939

1 mars. Jönsson talade.

Harry Gustaf Svensén gick med SSS i april 1939

Julhälsade 1939:

Gunnar Agner med familj

Carl-Erik Larsson

Verner Lundberg

Carl Axel Lundqvist

Gustav Lundström

Anna Olsson

Olof Olsson

Jöns Olsson

Sonja Olsson

Nils-Olof Olsson

Ove Sandelin

Nils-Lennart Andersson

Hans Andersson

Birger Nordin

Bertil Siven

Curt Wendel

Maja Petersson

1940

Julhälsade

Avd 69

ach G Agnér

Birger Nordin

familjen Olsson, Roslöv

1941

5 mars talade Lindholm inför nära 100 åhörare på industrihotellet. Det hölls eftermöte med medlemmar och intresserade.

Annons i Kristianstadsbladet.

28 augusti hade avd 69 kallat till sympatisörmöte på Fenix konditori. Sivén talade efter Agnérs inledning och nya medlemmar värvades.

26 november talade Lindholm på Industrihotellet inför cirka 100 åhörare. Ett trettiotal av dem stannade kvar efter mötet och några av dem blev medlemmar

Annons i Kristianstadsbladet

Julhälsade

Gunnar Agnér med familj

Olof Olsson med familj

Jöns Olsson med familj

G Lundström

Johan Nilsson

Stig Löndahl

E Lindberg

Lars Strömberg

Henry Larsson

Gunnar Herrström

E A Söderholm

H Håkansson

Helge Bengtsson

Inge Persson

Rune Johansson

Torsten Ahnborn

Carl-Axel Reitz

Gertrud Engström

Sven Olsson

ER Nilsson

Nils-Olof Olsson med familj

Stellan Stenstrand

Ernst Larsson med familj

Albert Johansson

Valdemar Kristensson

Curt Lövegren

12678 Månsson

Maja Petersson

Rune Darl

12956 A Olsson

Pelle i Skoglösa

Thorvald Sährnskog

Carl-Erik Björkegren

Hugo Paulsson

13124 G Jansson

Curt Wendel

13312 Asp

Nils Stoltz

Per Lundwall

Arne Lind

Karl Gröhn

1942

18 juni. Hassler talade över ämnet ”Nordens kamp”. Motståndare försökte störa mötet men tystnade enligt DSF. 400 åhörare.

Annons i Kristianstadsbladet.

Julhälsade:

Gunnar Agnér med familj

Olof o. Anna

C. A. Johansson

Jöns Olsson med familj

Gustav Lundström med fru

Sven Olsson med familj

Erik Ragnar Olsson

Ingemar Jönsson

Stig Löndahl

Curt Wendel

Inge Persson

A. O.

O. P.

A. P.

13124 Jansson

J. A.

John Andersson

Johan Nilsson

H. Cederholm

Gunvor Billbergh

Allan Nilsson

Curt Bandholtz

Verner Håkansson

Ernst Larsson

S. Löwegren

Axel

Arthur Söderholm

Lars Olsson

G. Andersson med fru

Nils Wendel

Torsten Nilsson

13128

H. Göransson

O. Svensson

Ingeborg Arndt

Bertha Wendel

Herman Nilsson

13732 Bondesson

Ernst Zweiniger

14449 Eklund

14131 Stake

Lennart Olsson

O. Wickander

12681

Nu-förb. Kristianstad

1943

9 maj. Kretsstämma. Medlemmarna samlades å hotell Turisten. Därifrån skickades medlemmar ut på diverse propagandauppdrag i staden. Lindholm talade efter återkomsten från uppdragen till medlemmarna å hotellet. Därefter avmarsch mot Hästtorget. Här höll Brolin inledning. Lindholm talade över ämnet ”Kyrkogårdar eller åkerfält”. Efter mötet återsamling å Turisten. Efter detta så kallat jordbrukarmöte å Teatern. Inledning av Hindberger. Hugo Askling talade. På kvällen kamratafton å Turisten

julhälsade 1943:

Sture B. Nilsson

Inge Persson

H. D.

O. P.

O. L.

Anna Olsson

Olof Olsson

Sonja o. Nils Olof

Familjen Agnér

Nils Wendel

C. A. Johansson

Gunvor Billbergh

Berha Wendel

G. Jansson

Gustav

Jöns Olsson

Erik Nilsson

Sven Olsson

Johan Nilsson

13127

T. S.

V. H.

Ernst

A. S.

O. Svensson

Ernst Zweiniger

14544 Svensson

Torsten Nilsson

N. Olsson

G. N.

Henning C.

12681

14508 L-gren

P. In memoriam

1944

julhälsade

in memorian

göing

villbetting

Oskar L

Olof och Anna

A J-n

J Nilsson

OSLÖ

HOS

1945 julhälsade

pk 4227 H-g med 2 kr

pk 12555 med 3 kr