OBS Ej färdigredigerad sida, ska kompletteras med film.
Höör fick under tidigt 1930-tal epitetet ”nazihögborg”. Även om orten inte gått till historien som nazistfäste, var det inte en helt missvisande benämning.
1931 hölls tre nazistmöten i Höör. Det låter kanske inte som så många, men med tanke på att den svenska naziströrelsen då var under uppbyggnad och det bara hölls sammanlagt 170 möten i hela Sverige så det faktum att tre av dem hölls i Höör, oproportionerligt många.
Likaså var det oproportionellt många Höörbor, tre av femton kandidater, som ställde upp i riksdagvalet året efter. En av dem, KA Ohlsson, deltog också i många möten på andra orter och blev välkänd för motståndarna. Nazisterna själva beskrev 1931 Höör som en ”stark härd för oss i Skåne”. Noterbart är också att ett möte i Höör 1932 drog så många som 1500-2000 åhörare.
Dagens Nyheter omnämde sommaren 1933 Höör som en av flera skånska ”nazisthärdar”.
Så när Arbetet 21 augusti 1933 kallade Höör som ”Skånenazismens högborg” var de inte helt fel ute.
Skånes socialdemokratiska ungdomsdistrikt gjorde under sommaren 1933 en kartläggning av de skånska nazisterna. 20 juni skickade de ut frågeformulär till de lokala socialdemokratiska klubbarna med frågor om nationalsocialismens verksamhet på orten. De ville veta hur många nazister som fanns på orten, om det fanns någon nazistisk avdelning, hur många föredrag som hållits, hur många åhörare som lyssnat med mera. Distriktet ville också ha in förslag på hur nazisterna skulle bekämpas. Svaret skulle den lokala socialdemokratiska klubben skicka tillbaka till distriktets verkställande utskott senast 15 juli.
Under hösten 1933 publicerades en sammanställning av svaren i både Arbetet och Dagens Nyheter. Höör pekas i den ut som ”själva fästet” men medlemsantalet var okänt.
28 maj 1934 skrev Arbetet i samband med ett referat från ett socialdemokratiskt diskussionsmöte återigen att Höör är en ”plats som har ord om sig att vara en nazismens högborg”. (1)
Tidig tidningskritiker
Men Höörnazisterna fick inte verka ostörda. Lokaltidningen Mellersta Skåne (lib) har gått till historien som en av de mest nazistkritiska skånska tidningarna. Chefredaktören Ivar Säfstrand var en ihärdig kritiker av nazismen. Så tidigt som 2 mars 1931 dömdes nazisterna och ledaren Furugård ut efter sina möten i Höör och Löberöd. Nazismen beskrevs som ”en rasbiologisk idé som klätts i uniform”.
Men Säfstrand tillät också nazisterna att annonsera och föra fram sin talan. I februari 1931 pågick via flera insändare en diskussion om nazismens vara eller icke vara. Signaturen Anguruvadel gjorde ett anmärkningsvärt inlägg. Han tyckte man försökte prata bort det nya nazistiska partiet i Höör. Han tyckte dessutom att det nazistiska (som han också kallar fascistiska) partiet borde agera. Han ville börja ha vapenövningar på Höörs idrottsplats! Gevär kunde lämpligen lånas från skytteförening men en kulspruta, trumma och trumpet borde köpas in. Alla deltagare skulle ha uniformsskjorta och lägermössa med en grön och en röd fjäder i.
”Det bör bli en vacker och imponerade syn som möter ögat när Höörs nationalsocialistiska parti ställer upp till parad på Höörs idrottsplats”.
Insändardebatt
Fler insändare följde, de talade både för och emot nazismen och idéerna om vapenövning. En av dem som yttrade sig var fanjunkaren och ivrige Höör nazisten K A Ohlsson i Höör. Han fick presentera nazisterna program och fick skarpt mothugg av signaturen ”Red” (sannolikt Säfström). Partiet beskrivs som en ”tankegröt” och ”i hela sin uppläggning omöjligt” och speciellt judehatet kritiserades av ”Red”. Detsamma gjorde insändarskribenten ”MP”. Insändarsignaturen ”G Fr” skrev att ”nazirörelsen är begriplig i det av nervsjuka människor vimlande Tyskland”.
Ohlsson gjorde ett inlägg till men även det nedgjordes av ”Red” som kallade nazistpartiet för ”idéfattigt, intolerant, kultur- och frihetsfientligt” och återigen ifrågasattes judehatet och den ”judemassakrer” som Ohlsson uppgavs förespråka.
Skribenten G Björkelund assisterade Säfström genom att återigen ifrågasätta nazisternas judehat och ansåg att nazistpartiet inte behövdes.
Historisk felbedömning av Hitler
Chefredaktören Ivar Säfstrand skrädde inte orden när han i autobiografiska skriften Ur minnet 1965 tittade tillbaka på sin tidningsgärning: ”Endast Mellersta Skåne vågade säga sanningen om den tyska diktatorn”. Men troligtvis hade han då förträngt den där ledaren 1 februari 1933 med anledning av Adolf Hitlers maktövertagande där Säfström inte bara välkomnar Hitlers maktövertagande utan gör en av svensk tidningshistorias största felbedömningar av Hitlers kapacitet:
”En koalition mellan nazister och junkrar med Hitler som rikskansler skall nu ta styret av Tyskland om hand. Och så gott var det. Hitler kan inte längre bara driva ansvarslös agitation, han måste nu också visa vad han duger till. Visserligen är det väl ingen verkligt initierad som inte vet att Hitler endast är en galionsbild på den nazistiska skutan, vilken styres av helt andra män/…/ Det vore högst besynnerligt om han skulle vara i stånd med att förena sådana ytterlighetspunkter som de som vilja skydda storkapitalet till varje pris och de som vilja gå så långt som till konfiskation av alla större inkomster till en gemensam stridslinje”.
inte vet att Hitler endast är en galionsbild på den nazistiska skutan,
vilken styres av helt andra män/…/ ”
Oavsett denna malör var Ivar Säfström både en tidig och ständig kritiker av nazismen.
De tre riksdagskandidaterna
Nazisterna lät sig inte nedslås av motståndet från lokaltidningen. Den 24 juli 1932 samlades de ledande skånska nazisterna hemma hos fanjunkaren KA Ohlsson. Där lade de upp taktiken för det kommande riksdagsvalet och utsåg kandidaterna.
Bland de 15 kandidaterna fanns tre Höörbor: Knut A Ohlsson själv, polisuppsyningsman Nils Jönsson och bonden Gunnar Andersson. Men de fick inte många röster; bara 369 i Malmöhus län och 574 i Fyrstadskretsen. Detta motsvarade ca 3 promille av rösterna i Skåne (rikssnittet låg på 4 promille).
Polisuppsyningsmannen Nils Jönsson avled 51 år gammal 10 dec 1932. Han hade varit kassör och medlem sedan Hööravdelningen bildades.
Knut A Ohlsson (f 1874) blev efter studierna i Lund militär och slutade som fanjunkare i Kungliga Skånska Dragonregementet 1916. På hösten 1930 gick han in i SNSP, men han hade redan tidigare tillhört en av de fascistiska eller nazistiska organisationer som kom att ingå i SNSP. Han beskrivs i Riksposten 1/34 som en ”redan från början en hängiven anhängare av nationalsocialismen” och både arrangerade möten och skrev insändare i Mellersta Skåne.
Han blev 15 januari 1931 avdelningsledare i Höör och 1 januari 1933 distriktsledare i södra distriktet. Han lämnade dock SNSP i samband med Furugårds kupp i oktober 1933.
Sydöstra Sveriges Dagblad skrev om Ohlssons avhopp 23 oktober. Tidningen hade fått tag på interna dokument. ”Aktstycket har hamnat på vårt bord. Vi rå inte för det”, ursäktade sig tidningen och refererade att södra distriktet inte längre hade förtroende för Furugård utan krävde hans avgång. En annan Höörnazist, Eric Lundgren hade undertecknat dokumentet.
Ohlsson gick över till NSB (”Blocket”) och denne ”avhållne pionjär” blev distriktsledare för södra distriktet 7 april 1934.
”Under sin tid som ledare för södra Sveriges nationalsocialister har Ohlsson lett frihetskampen på ett sätt som låtit tala om sig i hela pressen. Framgångarna har varit överväldigande i vår sydligaste provins”.
8 april 1934 höll NSB distriktsmöte i Dalby. Representanter från flera avdelningar var där och emligt protokollet utsåg fanjunkare och distriktledare Ohlsson från Höör sin stab på mötet.
Prisad av nazistrerna
NSB hade två egna utmärkelser, Trohetskorset och Frihetskorset, som delades ut till nazistiska förkämpar som kallades Engelbrektsmän. Trohetskorset skulle bara delas ut vid ett tillfälle 1935, medan Frihetskorset skulle delas ut även vid framtida ceremonier.
Korsen delades ut av kyrkoherde Hellström vid två- årsjubileet i Göteborg 7 december 1935.
Ett av de 25 stycken Trohetskorsen fick Knut A Ohlsson, som då benämndes “fd DL”.
Överfall på unga nazister
I oktober 1935 hade NSAP ett så kallat kampläger 5 km söder om Höör. Nazisterna blev överfallna under natten.
Nazisternas referat från lägret: NU-ledaren Wennberg tände lägerbålet på kvällen den 19:e och förklarade lägret öppnat. Wennberg talade sedan över ämnet ”VI äro länken mellan forntid och framtid”. Haag läste upp en hälsning från partiledare Lindholm. Göte Ekström läste egen dikt. Sten Hallqvist gjorde detsamma. Blomkvist höll sedan en midnattsapell och därefter höll C. A Larsson en trohetsapell. En timme efter midnatt anfölls lägret av ”ligister” rapporterade DSN. ”Ligisterna” blev ”skändligen tillfångatagna”. Dagen efter gjorde man sig redo för utmarsch, under vilken man passerade Höör. Wennberg höll där ett avslutningsanförande. Ortsgrupper från området och medlemmar ur Nordisk Ungdom deltog i lägret.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 8 av 1550 röster. Det blev två möten det året, sedan dog verksamheten ut.
FOTNOT
1 Några nazister dök dock inte upp till mötet och Arbetets ”E-r” raljerade om att nazisterna först tackat ja till debattinbjudan ”men då det var gratis entré och någon judaspeng icke var åtkomlig, var det oförenligt med deras ariska ära att närvara” (referenten anspelar på att nazisterna brukade ta entré till sina egna möten).
Nazistmöten i Höör
1931
10 februari. Samlingssalen i gästgivargården fullsatt trots snöstorm. Fanjunkare Ohlsson inledde och Wenchert talade också.
24 februari. 350 personer lyssnade till Birger Furugård.
4 oktober. Innan propagandamötet klockan 15 hölls ett distriktsmöte i Gästgivargården. Avdelningsledare Ohlsson inledde innan Lindholm talade om ”världskrisen och marxismen”. Landahl avslutade och 200 personer, mestadels lantbrukare och hantverkare, lyssnade.
1932
21 augusti Furugård talade på Jägersbo vid Ringsjöns strand inför, enligt nazisterna, cirka 2000 nazister som rest dit från olika delar av Skåne.
1500 personer gjorde att det var massor av motorcyklar och bilar parkerade på vägen in till Jägersbo, skrev Mellersta Skåne. ”Det vimlade av grant utstyrda män med bruna skjortor och hakkors”: Höörnazisterna, med KA Ohlsson i spetsen, var dock civilt klädda. Hammarlundabon Wenchert ”gick omkring och såg högtidlig ut” samt var ”grannast utstyrd” av nazisterna. Furugård hälsades med uppsträckta armar av sina supportrar men det fanns också många unga socialdemokrater bland åhörarna.
Mellersta Skåne tyckte inte Furugård var någon ny Hitler utan mera av en ”förvuxen gymnasist som rabblade ett under svett och möda inlärt föredrag”. Åhörarna ”skrattade tacksamt om också en smula reserverat åt hans spydigheter” om högerledaren Lindman och kallade unghögern för ”Nationella jazzförbundarna”. HD kritiserades för att de jämfört nazisterna med kommunisterna och även Skånska Dagbladet fick mycket kritik.
1933
SNSP 11 mars talade Furugård på bion inför cirka 300 personer vilket innebar att den var fullsatt och flera kom inte in i lokalen.
Annons i Mellersta Skåne
12 april talade Brolin inför cirka 70 personer.
1934
NSAP 22 mars nazistmöte med Helge Burman som talare. Lundaavdelningen arrangerade, mötet var under blockad men intresset uppges ha varit stort och medlemmar värvades.
7 april talade Landahl om ”Judefrågan” inför cirka 50 åhörare. Ämnet var valt med tanke på att en internatskola för tysk-judiska barn skulle öppna på en gård i närheten (i Löberöd).
1935
NSAP 19- 20 oktober. NSAP- kampläger 5 km söder om Höör. Wennberg tände lägerbålet på kvällen den 19:e och förklarade lägret öppnat. Wennberg talade sedan över ämnet ”VI äro länken mellan forntid och framtid”. Haag läste upp en hälsning från partiledare Lindholm. Göte Ekström läste egen dikt. Sten Hallqvist gjorde detsamma. Blomkvist höll sedan en midnattsapell och därefter höll C. A Larsson en trohetsapell. En timme efter midnatt anfölls lägret av ”ligister” rapporterade DSN. ”Ligisterna” blev ”skändligen tillfångatagna”. Dagen efter gjorde man sig redo för utmarsch, under vilken man passerade Höör. Wennberg höll där ett avslutningsanförande. Ortsgrupper från området och medlemmar ur Nordisk Ungdom deltog i lägret.
1936
NSAP 1 juli. Möte å torget. Wenchert talade. Lindholm höll avslutning. 100-tal åhörare.
1938
20 mars. Kampdag. Uppställning å Nytorget till mötesplatsen. Anstormsledaren öppnade mötet. 300 åhörare. Jönsson talade.
21 augusti. Möte å Torget. Brolin talade. Affischer nedrivna. 40-tal åhörare.
1945 julhälsade E C-n med 10 kr